FRILLESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Frillestads kyrka är en kyrkobyggnad i Kropps församling i Lunds stift.

Kyrkan uppfördes ursprungligen av sandsten under 1100-talets senare del.

Den ersattes dock 1877 av en helt ny kyrka med tresidigt kor, så när som på tornets nedre del som behölls från den gamla. Den nya kyrkan ritades av Johan Fredrik Åbom.

I tornvalvet finns kalkmålningar från 1400-talet bevarade.

  • En kyrkorgel byggdes 1890 av Carl Elfström, Ljungby
  • Dopfuntens cuppa är samtida med den gamla kyrkan.
  • Det finns även krucifix kvar från den gamla kyrkan.
  • Altartavlan målades 1956 av Poul Høm.
  • En träskulptur av ek föreställande Jesus i väntan finns numera på Lunds universitets historiska museum, men fanns tidigare i kyrkan.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


GUSTAV ADOLFS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Gustav Adolfs kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg. Den är församlingskyrka i Gustav Adolfs församling i Lunds stift. Kyrkan ligger centralt placerad i stadsdelen, omgiven av en stor mängd affärer och en omfattande daglig torghandel.

Vid slutet av 1800-talet hade den nya stadsdelen Söder vuxit sig lika stor som den gamla stadskärnan och behovet av en ny kyrka var stort. Redan i ett stadsplaneförslag av lantmätaren Georg Gustafsson från 1874 hade en tomt vigts för en ny kyrka på samma plats som den nuvarande. Detta förslag möttes dock av stor kritik, eftersom det i övrigt inte tog hänsyn till existerande bebyggelse. En ny stadsplan utarbetades av stadsingenjör Robert Söderqvist år 1876 och i detta förslag hade kyrkan förlagts längre åt sydost, vid nuvarande Furutorpsplatsen. Helsingborgs stadsförsamling genomförde en insamling för att få ihop pengar till den nya kyrkan. Dock var man inte nöjd med kyrkans placering i den beslutade stadsplanen och önskade en mer central plats. Den nybildade byggnadskommittén föreslog samma plats som Gustafsson anvisat i sin stadsplan från 1874. För att kunna uppnå detta genomfördes en ändring av stadsplanen och medan det arbetet fortgick utlyste kyrkorådet år 1889 en arkitekttävling om kyrkans utformning.

Av de sju bidrag som kom in föll valet på arkitekt Gustaf Hermanssons förslag, som 1888 vunnit en tävling för en ny kyrka i Sundsvall, även den döpt Gustav Adolfs kyrka. På andra plats kom Alfred Hellerström, arkitekten till Helsingborgs rådhus. Kyrkan fick en traditionell orientering med torn och ingång åt väster och kor och absid åt öster, vilket innebar att dess huvudfasad vände sig bort från huvudstråket Södergatan. Bygget påbörjades 1893 med A. J. Wilson som byggmästare och kostnaden uppgick till cirka 250 000 kronor. Den 6 juni 1897 invigdes kyrkan av biskopen i Lunds stift, Wilhelm Flensburg. Vid invigningen spelade bland annat en mässingskvintett från Skånska husarregementet, som var förlagt i Helsingborg. Kyrkan döptes till Gustav Adolfs kyrka efter krigarkonungen Gustav II Adolf, som kring sekelskiftet 1900 var en populär figur att namnge objekt efter. Den uppfördes som en annexkyrka till Sanka Maria kyrka, men då Helsingborgs stadsförsamling delades i två år 1927 blev Gustav Adolfs kyrka församlingskyrka för Gustav Adolfs församling. Flera förändringar har under åren utförts i kyrkans interiör. Redan 1934 utfördes den första renoveringen. År 1962 genomfördes en renovering ledd av Klas Anshelm och då tillkom bland annat den nuvarande golvbeläggningen av klinkerplattor, samt bänkinredningen och altaret i trä. En ny orgel och orgelläktare uppfördes 1966 och 1992 genomfördes en ombyggnad av Forsberg & Wikerstål arkitektkontor AB, där altarfundament och kortrappan fick en ny utformning. Ännu en renovering utfördes 2012, där altarfundamentet från 1992 togs bort och två mindre rum byggdes till under orgelläktaren. Samtidigt tillgänglighetsanpassades koret med två ramper på vardera sida. Exteriören är dock i stort oförändrad.

Kyrkan är placerad vid Gustav Adolfs torg och bildar fond till Nedre Nytorgsgatans gatuaxel. Kyrkan är utförd i nygotisk stil med fasader av huvudsakligen rött förbländertegel och vilar på en låg sockel i ljus granit. Byggnadskroppen utgörs av en enskeppig korskyrka med ett 67 meter högt, smalt torn åt väster. Tornet utgör med sin smala profil och höga spira ett landmärke i Helsingborg och pryds under spiran av ett urverk med klockor åt alla väderstreck. Tornet flankeras på bägge sidor av åttakantiga, mindre trapptorn, krönta av tornhuvar. Trapptornen återfinns även på korsarmarnas östra sida, där de tillsammans med mindre sakristior på vardera sida om absiden bildar en variationsrik östfasad. Skeppet delas vertikalt upp av strävpelare, mellan vilka spetsbågiga fönsternischer, bestående av höga fönster krönta av trepass, är placerade. I korsarmarna utgörs ljusinsläppen av rosettfönster och ovanför dessa ett fyrpass. Fasaden dekoreras av rikliga mängder profiltegel, mönstermurningar med listverk och detaljer i brunbränd klinkers. Taket är klätt i skiffer, förutom tornspiran, som är klädd i koppar.

Interiören är vitputsad, sånär som på valvens ribbor samt kolonnerna, vilka utgörs av blottat tegel, och golvet är belagt med victoriaplattor. Kyrkans altare har flyttats från koret till kyrkans korspunkt och koret har istället gjorts om till en mer intimt kapell. Fönstren är prydda av glasmålerier av både äldre och nyare modell. De äldre glasmålningarna är utförda av G. Nordblad och G. Theander. De nya och något ljusare målningarna är målade av Nils Möller och föreställer de fyra årstiderna.

De tre kyrkklockorna beställdes från klockgjutare Bergholtz & Co i Stockholm. Kororgeln är från 1964 och tillverkades av P. G. Andersen från Köpenhamn, medan kistorgeln är från 1992 och är tillverkad i Nederländerna. Koret och orgelläktarräcket dekoreras av vävnader utformade av konstnären Barbro Nilsson. Korkapellets altare pryds av ett kors i glaskristall, utfört av Jan Brazda, som även utformat korets processionskors i glas. Kyrkans huvudsakliga processionskors i mässing är skapat av Stig Norlin och donerades till kyrkan 1994. Från korets valv, vid övergången till skeppet, hänger kyrkans triumfkrucifix i trä.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya foto 25/7 2017


HÄSSLUNDA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Hässlunda kyrka är en kyrkobyggnad i Hässlunda. Den tillhör i Kropps församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes av gråsten och sandsten i romansk stil runt år 1200 och bestod av långhus, kor och absid. I slutet av medeltiden uppfördes trappgavelstornet. År 1864-1865 byggdes långhuset om så att det blev enskeppigt, efter att tidigare ha varit tvåskeppigt. Samtidigt revs ett medeltida vapenhus vid södra sidan. 1931 installerades nuvarande vattenburna värmesystem med radiatorer utmed väggarna.

  • I korets norra nisch finns en kalkmålning från 1400-talet som föreställer Knut den helige. Målningen togs fram 1958. I korvalvet finns målningar med akantusslingor i gult mot blå botten. Dessa tillkom troligen 1890 eller strax därefter.
  • Predikstolen dateras till 1609.
  • I altaruppsatsens solsymbol finns det heliga gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver och som på svenska uttalas Jahve eller Jehova.
  • Dopfunten av trä är troligen från 1600-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nytt besök

Interiör


KATTARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kattarps kyrka är en kyrkobyggnad i Kattarp. Den är församlingskyrka i Välinge-Kattarps församling i Lunds stift.

Kyrkan är uppförd i romansk stil och byggdes av sten i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Den har vitkalkade fasader och har till största delen rundbågiga fönster. På 1400-talet försågs den med valv och ett trappgavelförsett torn. Kyrkan kom att förändras kraftigt med start under 1700-talets andra hälft. Hur kyrkan sett ut innan ombyggnaderna avslöjas genom en beskrivning från 1729, enligt vilken kyrkans långhus var endast två valv långt och tornet lägre än dagens. I öster hade kyrkan en lägre korutbyggnad med ett halvrunt absid.

Den första ombyggnaden skedde 1769, då tornet höjdes med 6 alnar och försågs med nya trappgavlar. Den största förändringen skedde dock under åren 1853–1854, då kyrkan hade blivit för liten för församlingen och man funderade på att helt bygga om kyrkan. Man kallade in arkitekturprofessor Carl Georg Brunius från Lund, som dock lyckades avstyra rivningen. Istället restaurerades kyrkan efter Brunius ritningar, vilket resulterade i en förlängning av skeppet genom de två korsarmarna. Detta krävde att Brunius även utformade ett nytt kor i öster. Koret gjordes halvrunt interiört och tresidigt exteriört. Korsarmarnas gavlar är dock inte trappstegsförsedda som tornet, utan släta, och dess gavelrösten pryds av djupa blinderingar, som närmast liknar nischer. Gavelröstena var ursprungligen i blottat tegel, typiskt för Brunius, men kalkades senare över. Ur den norra korsarmen skjuter ännu en byggnad på vilken man kan finna en portal med trappstegsgavlar. Interiört gjordes ytterligare förändringar år 1915 av Theodor Wåhlin och 1951 av Gustav W. Widmark. Kyrkogården inhägnas av häck och murverk.

Kyrkan fick åren 1612 och 1618 nytt altare respektive ny predikstol, båda med snidade och målade i rik renässansstil. Dessa ersattes dock 1750 av enklare dito och vid ombyggnaden 1853–54 togs dessa bort. Predikstolen ersattes med en ny i massiv mahogny, utförd av snickare A. Ekelund från trakten. Träet målades över på 1890-talet, men återställdes vid Wåhlins restaurering 1915. De nuvarande sniderierna utfördes vid restaureringen 1951 av konstnären Ralph Bergholtz. De är ifyllda av guld och föreställer Moses och fyra profeter från Gamla testamentet, samt Jesus och de fyra evangelisterna från Nya testamentet.

Koret var efter Brunius restaurering ljust och enkelt. Själva altaret pryddes endast av ett enkelt kors och bakom detta stod ett genombrutet skrank. På 1890-talet byggdes altaret om för att ge plats åt en gipsreplika av Bertel Thorvaldsens Den återuppståndne Kristus. År 1911 donerades en ny altartavla till kyrkan av konstnären Nils Forsberg, som efter en ombyggnad av altarväggen vid restaureringen 1915 fick sin plats vid altaret.

Nattvarskalken i förgyllt silver skänktes till kyrkan 1648 av Jakob och Hilleborg Grubbe, samt Kristoffer och Maren Ulfeldt. Ljuskronan i tornrummets valv härstammar från 1772, då den skänktes till kyrkan av rusthållaren Sten Pärsson och dennes hustru Gunilla Gunnaresdotter.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiörbilder 2/8-2017


KROPPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kropps kyrka är en kyrkobyggnad i Kropp. Den är församlingskyrka i Kropps församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes i romansk stil troligen under förra hälften av 1200-talet. Senare under medeltiden tillkom tornet. Under 1400-talet byggdes ett kryssvalv i koret och tre i långhuset. Tornet ombyggdes 1823.

  • Altaruppsatsen är från 1668.
  • Altartavlan är målad 1929 av Pär Siegård.
  • Mässhake från 1680-talet
  • Läktarpredikstolen är från 1616 och gjord av Statius Otto. Predikstolen har sju fält som visar bibliska berättelser allt från skapelsen till yttersta domen. En av inskrifterna är hämtad från Psaltaren 84 i Bibeln och lyder enligt Helge Åkesons översättning: ”Huru älskliga äro dina boningar, härskarors Jehová!”
  • Dopfunten är från 1100-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Några nya, bättre bilder 2018-05-10


KVISTOFTA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kvistofta kyrka är en kyrkobyggnad i Rååns dalgång cirka 8 kilometer från åns utlopp i Öresund. Den tillhör Kvistofta församling i Lunds stift.

Kvistofta kyrka uppfördes på 1200-talet i romansk stil med sandsten som byggnadsmaterial. Vid slutet av medeltiden tillkom kyrktornet. Då byggdes även vapenhuset och valven slogs. År 1779 byggdes kyrkan ut med korsarmar i norr och söder. Då lades även kyrkans tegelgolv. Här finns glasmålningar av Ralph Bergholtz från 1949.

På Kvistofta kyrkogård vilar Gustaf Håkansson tillsammans med hustrun Maria och en son. Håkansson, mera känd som Stålfarfar, blev nästan 102 år gammal och hustrun nästan 105 år gammal.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiör + lite nya frächa bilder tagna 4/6-2018


MÖRARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Mörarps kyrka är en kyrkobyggnad i Mörarp. Den tillhör Kropps församling i Lunds stift.

Kyrkan är placerad mitt i samhället Mörarp och omges av kyrkogård i söder och i väster. Det är en för Skåne typisk vitkalkad kyrka med trappstegsförsedda gavlar. Till skillnad från de flesta andra kyrkor i liknande utförande har Mörarps kyrka dock ett tvärställt torn, med gavlarna riktade åt norr och söder, till skillnad från åt öster och väster. Tornets gavlar är trappstegsförsedda och i tornets alla fasader öppnar högst upp ett fönsterpar upp sig med svagt spetsbågiga valv. Tornets vita fasader bryts på flera ställen upp av svarta ankarslutar. Långhuset har tre, mycket djupa, rundbågiga fönster längs den södra fasaden, medan den norra fasaden bryts av i mitten av det äldre vapenhuset. I fasaderna finns här även ett antal mindre, sandstensomfattade fönster av äldre härkomst. Längs taklisten blottas ytterligare sandstensdetaljer från den äldre kyrkan, prydd av dekor som omfattar det ursprungliga långshusets längd. I öster övergår långhuset till ett lägre kor med två fönster, ett i norr och ett i söder, i samma utförande som långhusets. De båda byggnadsdelarnas östra fasader pryds liksom tornet av trappstegsgavlar. Längst i öster skjuter en halvrund absid ut från koret i vilken en sakristieport är placerad åt sydost. Även i absider har man tagit fram äldre, sandstensomfattade fönster. Kyrkans tak är täckt av kopparplåt.

Kyrkan uppfördes i romansk stil under 1100-talets senare del och är bland de äldsta kyrkorna på den nordvästskånska landsbygden. Kyrkan byggdes enligt den tidens mönster med långhus, ett något lägre kor med en halvrund absid och högt placerade, små fönster. Ingångarna var placerade längs långhusets norra och södra fasader. Byggnadsmaterialet var sten i en skalmurskonstruktion med gråsten innanför ytterväggar av kvaderhuggen sandsten, ett på den tiden exklusivt material som var vanligt för kyrkorna i Luggude härad. Liksom de flesta andra kyrkor vid denna tid hade Mörarps kyrka en fristående klockstapel, troligen i trä, istället för torn. Byggmästare förmodas vara den så kallade ”Mörarpsmästaren”, som tros ha varit med vid bygget av Lunds domkyrka, vid vilket denne utbildat sig i den tidens byggnadshantverk.

Under 1300-talet slogs valv i koret och senare, under 1400-talet, slogs även valv i långhuset genom två travéer, valvenheter. I början av 1500-talet förlängdes långhuset med ytterligare en travé åt väster. Det karaktäristiska tornet, med gavlar åt norr och söder, uppfördes i början av 1600-talet. Under 1500- och 1600-talen tillkom troligen även vapenhusen vid de norra och södra ingångarna. De senare tilläggen är helt uppförda i gråsten. Det norra vapenhuset omvandlades år 1749 till gravkor åt ätten Rosensparre, medan det södra revs vid en större ombyggnad år 1835 då även den södra portalen murades igen. Istället öppnades en portal i tornet i väster. Vid samma tillfälle byggdes tornet på med en tvärställd förhöjning, med gavlar åt öster och väster som sträckte sig över de äldre nord-sydliga gavlarna. I tillbyggnaden öppnades även en lanternin upp. Andra ombyggnader som utfördes 1835 omfattade en separat ingång till sakristian i absiden och en omläggning av det gamla blytaket till kopparplåt.

Interiört utfördes en del arbeten 1871 och ytterligare en ombyggnad av tornet utfördes 1885, då lanterninen togs ner och man murade istället upp trappstegsgavlar på de två gavelparen. Vid en omfattande restaurering av interiören år 1931 lyckades man ta fram flera kalkmålningar från 1400-talet i absidens, korets samt två av långhusets valv, som övermålats efter reformationen. Man tog även fram igenmurade dörröppningar och några av de äldre fönstren från den romanska kyrkan som visar dessas höga placering och blygsamma storlek. Den senaste ombyggnaden skedde 1954 då tornets tillbyggnad från 1835 togs bort, vilket återgav tornet en enklare utformning, som mer harmoniserar med den övriga kyrkan.

  • Dopfunten från 1100-talet är rik på reliefer föreställande Jesus som Majestas Domini, jungfru Maria, aposteln Petrus och flera helgon. Man tillskriver den Mörarpsmästaren.
  • Triumfkrucifixet från 1400-talet föreställer en lidande Kristus.
  • Altaruppsatsen kom till kyrkan 1634.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiör taget 4/6-2018


OTTARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Ottarps kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborgs kommun. Den var fram till 2006 församlingskyrka i Ottarps församling i Lunds stift, då denna församling uppgick i Landskrona församling.

Kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet invid Råån som sockenkyrka i Ottarps socken. Den bestod då troligen av en sandstenskyrka i romansk stil med långhus, kor med en halvrund absid och inget torn. De rundbågiga fönstren var små och högt placerade. Till en början var sandstensmurarna troligen blottade, men senare vitkalkades kyrkans fasader. Under medeltiden genomfördes flera om- och tillbyggnader av kyrkan. Valv slogs i kyrkorummet, långhuset förlängdes åt väster och där uppfördes också senare ett klocktorn. Vid ingången till långhuset i söder uppfördes under senare medeltiden ett vapenhus, vilket dock togs bort på 1700-talet.

En större ombyggnad genomfördes 1867 då de östra delarna av långhuset revs och man tillförde kyrkan två långa korsarmar. Altaret flyttades till korsarmarnas centrum och koret byggdes om till sakristia genom att triumfbågen murades igen. Samtidigt revs större delen av absidet i öster.

Vid en restaurering av kyrkan 1973 påträffades rester av kalkmålningar från 1400-talet under kalkputsen i koret och resterna av absiden. I det som återstår av absidens valv och på östra muren av koret fanns en Majestas Domini-avbildning bestående av Kristus sittande på en tron omgiven av en mandorla och de fyra evangelisterna, varav endast avbildningarna av Matteus och Johannes är bevarade. Matteus gestaltas som en tvåvingad ängel hållande en bok eller inskriftstavla. En rest av vad som troligen var en avbildning av apostlarna sittande eller stående på rad kan också skönjas på absidväggen. Troligen har korets norra och södra väggar varit lika rikt bemålade före reformationen.

  • Dopfunten härstammar från medeltiden. Den är utförd i sandsten med fyrsidig skål och prydd av rundstavar i hörnen. Till dopfunten hör ett dopfat i mässing prytt av en bottenrelief med motiv från bebådelsen som troligen härstammar från 1400-talet, och av ett brätte med evangelistsymboler, daterat 1587.
  • Predikstolen är daterad från 1624 och utförd i högrenässans med rikt snidade träpaneler som målats och förgyllts.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


RAUS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Raus kyrka är en kyrkobyggnad i Raus. Den är församlingskyrka i Raus församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet och är en av de bäst bevarade medeltidskyrkorna i Skåne. Den är också den äldsta bevarade byggnaden från medeltiden i Helsingborg. Ursprungligen var kyrkan i sandsten med små, högt placerade, rundbågiga fönster i fasaden och bestod av långhus, kor och en halvrund absid. Taket var blyklätt och det fanns ett litet, smalt torn på kyrkans västra sida. Kyrkans långhus förlängdes på 1400-talet västerut och interiört består taket av kryssvalv, vilka är utsmyckade med kalkmålningar med bibliska motiv och dekorativa bladslingor. På den västra trappgaveln finns ett inmurat stenhuvud, vars funktion troligen var att skrämma onda mytiska väsen.

De gotiska spetsbågsfönstren tillkom på 1500-talet, då man ersatte de mindre från förr. Enligt reformationens ideal förstördes eller överkalkades också takmålningarna. Den nuvarande klockstapeln, placerad vid kyrkans sydöstra hörn, uppfördes 1782 och ersatte en äldre, förfallen stapel från 1663. 1840 utökades kyrkan med ett nytt tvärskepp i norr, nytt kor och vapenhus i väster. De nya tilläggen fick klacissistiska gavlar. Taket kläddes samtidigt in med kopparplåt. På 1930-talet kunde man ta fram en del av de gamla takmålningarna bakom kalken, där den mest bevarade föreställer Jesu död på korset. Arkitekten Arnold Salomon-Sörensen ritade 1938 den nya dopfunten samt den förnyade altarringen 1953. Från samma år är de glasmålningar som är utförda av konstnären Hugo Gehlin, som föreställer scener ur Jesu liv.

  • Altaruppsatsen av ek, rikt dekorerat är utförd av Sören Kjaer troligen 1624. Är försedd med inskriptionstavlorna med latinska texter.
  • Dopfunten är utförd i kalksten och är ritad av arkitekten A Salomon-Sörensen. Skänkt till kyrkan 1938. Dopfatet är från 1600-talet.
  • Triumfkrucifixet är från medeltiden.
  • Madonnaskulptur av ek från 1400-talets senare hälft.
  • Predikstolen är ett rikt skulpterat 1600-tals arbete i renässans.
  • Orgel från 1966.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya foto 28. April 2018