RYDEBÄCKS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Rydebäcks kyrka är en kyrka i Rydebäck söder om Helsingborg. Den är distriktskyrka i Kvistofta församling i Lunds stift.

Samhället Rydebäck började byggas ut i början av 1960-talet då ett byggnadskonsortium köpte upp Rydebäcks gård med avsikten att bygga ett villaområde på dess marker. Orten växte snabbt upp, men under dess ungdom saknades praktiskt taget all service och frågan om en gudstjänstlokal saknade fortfarande lösning. Ett församlingshem uppfördes dock 1979 och i anknytning med detta fanns en utomhusliggande amfiteaterliknande kyrka, en så kallad friluftskyrka. Efter 20 års planer på en kyrka stod slutligen Rydebäcks snäckformade kapell färdigt 1995. Kapellet uppfördes i anslutning till det äldre församlingshemmet i Rydebäcks centrum. Invigningsgudstjänsten ägde rum den 7 maj 1995 och förrättades av den dåvarande biskopen i Lunds stift K. G. Hammar.

Arkitekt var Bertil Mernsten, som hämtade inspiration från Bornholms rundkyrkor. Byggnaden är uppförd i ljusgult hålkälstegel och har runda fasader som successivt reser sig upp allt högre. Fasaden genomskärs i norr av tre smala fönsterslitsar. En i kyrkorummet asymmetriskt placerad pelare bär upp utstrålande, blottade takbjälkar som stiger med taket. Exteriört fortsätter pelaren för att bilda en sorts tornspira, krönt av ett kors, i byggnadens högsta del i öster. I mellanrummet mellan pelaren och fasaden löper en vertikal fönsteröppning för att släppa in söderljuset som sedan slår mot den välvda innerväggen vid koret.

Kyrkan saknade orgel de två första åren och inte förrän 1997 var en orgel på plats. Orgeln, som är niostämmig helmekanisk, byggdes av orgelbyggaren Knut Kaliff från Ålem och har en blandning av traditionellt svenska material och mer exotiska. Orgelhuset består av traditionellt linoljebonad ek, tangenterna av ungerskt hästben och ebenholts, registerandragen av bobinga. Orgeln är enligt gammal tradition placerad i kyrkans kor och invigdes i gudstjänsten den 23 mars 1997.

I kyrkans lokaler bedrivs verksamhet för alla åldersgrupper, till exempel babyrytmik, körer och ungdomar.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiör + lite nya frächa bilder tagna 4/6-2018


S:T ANDREAS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Andreas kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg tillhörande Maria församling i Lunds stift. Den är namngiven efter aposteln Andreas.

Kyrkan ligger i norra delarna av Helsingborg. Den var tidigare en sjukhuskyrka tillhörande S:ta Maria sjukhus, men avlystes i samband med att detta mentalsjukhus lades ner i slutet av 1990-talet, för att åter tas i bruk av Svenska kyrkan som då gjorde den till en stadsdelskyrka för det framväxande bostadsområdet Maria Park.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


S:T OLOFS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Olofs kyrka, även Sankt Olofskyrkan, är en kyrkobyggnad i Helsingborg. Den är församlingskyrka i Gustav Adolfs församling i Lunds stift. Kyrkan är belägen vid Jönköpingsgatan i stadsdelen Husensjö nära stadsdelarna Rosengården och Wilson Park. Den är namngiven efter Nidaros helgon, Sankt Olof.

S:t Olofskyrkan invigdes den 5 juni 1956 av biskop Anders Nygren. Stadsdelarna Wilson Park, Fältabacken och Husensjö, som till största delen domineras av villabebyggelse, växte fram under 1900-talets första hälft. Tillväxten gjorde att behovet för en gemensam samlingslokal för den kyrkliga verksamheten i området hade ökat, vilket resulterade i kyrkan uppförande.

Kyrkan ritades av arkitekt Filip Lundgren och består av en u-formad byggnadskropp i ett plan i rött tegel, täckt av sadeltak och med tillhörande källare. Byggnadsformen skapar en kringbyggd mindre innergård mot gatan, där en fristående öppen klockstapel står placerad. Innergården är avgränsad av buskar mot gatan och hyser en mindre trädgård. Interiört domineras kyrkosalen av ett större, målat altarfönster som löper från golv till tak. I källaren ryms samlingslokaler för kyrkoverksamheten. En tillbyggnad från 1987 skapade plats för ytterligare lokaler, inklusive en stor samlingslokal och utrymme för kyrkans barntimme. I markplan gavs utrymme för ett kök och lokaler för kyrkans expedition.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiörbilder 15/2-2018


S:TA ANNA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankta Anna kyrka (även känd som Ringstorps kyrka) är en kyrkobyggnad i Helsingborg tillhörande Maria församling i Lunds stift.

Det är en stadsdelskyrka belägen på Johan Banérs gata 65 i stadsdelen Ringstorp. Kyrkan invigdes av biskop Christina Odenberg den 6 maj 2001. Den ritades av Sonny Mattsson och Gun Andersson, från Michelsen arkitekter. Den är vitputsad och har formen av en basilika. Invid kyrkan står en klockstapel med två klockor. Orgeln är byggd av orgelbyggaren Knut Kaliff Ålem 2004.

Tidigare fanns här en provisorisk träbyggnad från 1968.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiör + lite nya frächa bilder tagna 15/2-2018


S:TA MARIA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg. Den är församlingskyrka i Helsingborgs Maria församling i Lunds stift.

Mariakyrkan i Helsingborg är stadens äldsta kyrka och uppfördes på 1100-talet i romansk stil. På 1400-talet ersattes denna av en treskeppig gotisk tegelkyrka, men man har använt sandstensblock från den äldre kyrkan i sockeln till koromgången och västpartiet. Mariakyrkan är en s.k. pseudo-basilika då den har ett förhöjt mittskepp, som dock inte höjer sig så högt över sidoskeppen att det får plats fönster mellan taken. Trappgaveltornet tillkom på 1500-talet. På 1800-talet ersattes blytaket med koppartak. 1843 rev man kyrkans vapenhus i söder och sakristian i norr när man restaurerade kyrkan efter ritningar av Carl Georg Brunius. Sakristian återuppfördes dock 1953 efter ritningar av Gustaf W Widmark, med den äldre sakristian som förebild.

På 1300-talet var Mariakyrkan en av Danmarks största stadskyrkor.

Kyrkan är skyddad av kulturminneslagen.

  • Dopfunten är från 1300-talet och är gjord av grå kalksten från Gotland. Mässingsfatet är från 1600-talet.
  • Altarskåpet tillverkades på 1400-talet och består av dubbla dörrar som föreställer scener ur Maria och Jesu liv. Under avdentsveckorna ändras motiven så att de istället visar scener ur Jesu liv från intåget i Jerusalem till himmelsfärden. På långfredagen är skåpet stängt och bilderna visar apostlar och helgon.
  • Prediksstolen kom till vid 1600-talets början och är utförd i renässansstil. Den tillverkades av mästaren Statius Otto från Lüneburg och består av ett antal scener från Bibeln runt själva stolen. Trappans dörr och panel är rikt skulpturerade.
  • Glasmålningarna i kyrkan är från 1900-talet och är utförda av Erik Olson (1959), Einar Forseth (1937), Ralph Bergholtz (1953) och Martin Emond.
  • Den gamla kyrkoorgeln som Dietrich Buxtehude spelade på när han var organist i församlingen såldes 1849 på auktion till Torrlösa församling för 600 riksdaler och har alltsedan dess stått i Torrlösa kyrka, se vidare under detta ord. Sankta Maria församling har försökt köpa tillbaka orgeln.
  • Kororgeln, som har 15 stämmor och manual, är byggd 1997-2000 av Robert Gustavssons orgelbyggeri, Härnösand (länk) och är ritad, konstruerad och intonerad av Mads Kjersgaard, Bjärby (länk).
  • Epitafium över rådsman Simon Meisner (död 1741) och kyrkoherde Jöns Rönbeck (död 1742).

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya bilder tagna 15/10 2016


VÄLINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Välinge kyrka är en kyrkobyggnad i Välinge. Den är församlingskyrka i Välinge-Kattarps församling i Lunds stift.

Av den ursprungliga kyrkan återstår numera ingenting. Den bestod av ett kor, ett långhus och en absid. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är kyrktornet som tillfogades medeltidskyrkan ungefär 1500. År 1855–1856 revs stora delar av kyrkan och byggdes om. År 1926 tillkom en sakristia vid norra sidan.

Av den gamla kyrkans inventarier finns ännu åtskilligt bevarat: predikstolen, enligt en inskrift på korgens insida anskaffad 1631 av Stephan Olufsen, är ett vackert renässansarbete snidat i kraftiga om än något råa former. Enligt Välinge kyrkas inventarium från 1830 fanns på nedre delen av predikstolskorgen en inskription. Av den får man dra slutsatsen att den 1630 avlidne ägaren till Rögle gods herr Knud Grubbes andra hustru Thale Gyldenstierne skänkt predikstolen till församlingen.

  • I vardera av de fem hörnen står en kvinnofigur, som symboliserar tron, hoppet, kärleken, rättvisan och domen. I nischerna på de fyra sidorna finns skulpturer föreställande de fyra evangelisterna med sina attribut. Ännu på 1800-talet fanns över predikstolen en baldakin, vilken blivit fördärvad genom maskangrepp.
  • Altartavlan är en kopia av Anthonis van Dycks Kristi gravläggning. Den är utförd av konstnären Nils Månsson Mandelgren, som lär ha varit bosatt i kullabygden i mitten av 1800-talet. Den bär inskriften: ”Gudi till ära och detta Thempel till en prydnad blef denna tafla år 1851 anskaffad Och vid ombyggnaden af välinge kyrcka 1856 ånyo uppsatt, då Häradsprosten Magister J. M. Fack var kyrkoherde härstädes”. På 1600-talet ägde kyrkan en altartavla som framställde korsfästelsescenen. Ett fragment av den finns uppsatt över dörren från tornrummet till kyrkan.
  • Dopfunten av ingabergakalksten är anskaffad 1931, men av den ursprungliga dopfunten har mässingsfatet bibehållits. Detta har förutom en framställning av bebådelsen en inskription, ”I. K. E. G. 1637”, som utvisar att det skänkts av Ivar Krabbe till Vegeholm och hans hustru Edela Grubbe, dotter till förut nämnde Knud Grubbe och hans andra hustru Thale Gyldenstierne. Givarnas vapensköldar finns även ingraverade, samt en längre inskrift som tyvärr är oläslig.
  • På altaret finns bland annat två malmljusstakar, som redan 1663 tillhörde kyrkans inventarier. Av de tre kristallkronorna är en av 1600-talstyp och två av 1700-talstyp. Den större av dessa inköptes 1872 och torde ha tillhört prosten J. M. Fack. Den andra har skänkts till kyrkan av godsägare Gabriel Olsson, Rögle säteri. Främst i raden, närmast altaret hänger en malmkrona med inskriften: ”Denne lysekrone forärer Christian Erman og Margareta Cassia till guds äre og Wellinge kirckes beprydelse aar Christi MDCLXXIV”. Denna krona lämnade församlingen på 1800-talet, men återskänktes till kyrkan 1928 av grosshandlare Hilmer Åberg, Stockholm. Han hade köpt den på en konstauktion.
  • På var sin sida om ingången till sakristian finns två intressanta gravstenar, som tidigare haft sin plats på golvet framför koret. Den äldsta av dessa är en minnesvård över två sondöttrar, Birtte och Buelde, och en dotter Elsebet till Nils Krabbe till Vegeholm och hans hustru Birtte Skave. Gravstenen är enligt inskriften huggen på Vegeholms borg den 10 augusti 1594. Den andra stenen är ett mycket vackert skulpturarbete och föreställer riddaren Jakob Grubbe, död 5 oktober 1604 och hans fru Citzele Geddi till Rögle, död de 24 maj 1607.
  • I tornrummet hänger ett så kallat votivskepp. Det är skänkt av en kapten J. Ewerlöf 1784. Av kyrkans två klockor är den största skänkt av greve Gustaf Otto Stenbock och omstöpt 1671. Den andra, som är skänkt av prosten J. M. Falck 1840, bär inskriften: ”När mitt ljud ditt öra rörer skynda dig till Herrans hus, där man Herrans sanning hörer och upplyses av hans ljus, helgedagen fira så, att du Herrans nåd kan få”.
  • Framför altarringen lägger man märke till fyra golvkandelabrar, rikt utsirade och försedda med kyrkliga symboler och bibelord. Dessa kandelabrar är skänkta av kyrkliga arbetsföreningen i Välinge 1948 och ha utförts av arkitekten G. Widmark, Helsingborg.
  • Orgelverket, byggt 1926 av A. Magnussons orgelfabrik, Göteborg, har 12 stämmor, 2 manualer och pedal. Bland andra sevärdheter kan nämnas nattvardskalken från 1600-talet och mässkruden från år 1637 med silverkrucifix och adelsvapen, en svart mässkrud från 1837, en röd mässkrud skänkt av godsägare Sture Brunnström 1926 och en vit, skänkt av Välinge arbetskrets 1955.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VÄLLUVS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Välluvs kyrka är en kyrkobyggnad i Välluv, mellan tätorterna Påarp i norr och Bårslöv i söder. Den tillhör Kropps församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes vid 1100-talets slut i romansk stil med långhus, kor och absid. Absiden är halvrund. Under 1400-talet slog man upp valv och ett vapenhus lades till vid den södra ingången. Samtidigt uppfördes ett lägre torn i väster. Vid en restaurering i början av 1800-talet revs vapenhuset och man skapade en ny ingång mot väster. Vid slutet av samma sekel höjde man tornet med ungefär sex meter.

Kyrkobyggnadens utseende är typisk för medeltidens danska kyrkor med vitkalkade fasader och ett trappstegsförsett torn, här även prytt av blinderingar. Portalen i tornet markeras av en svagt utskjutande trappstegskönt portik. Kyrkan har en lägre korbyggnad i öster med en utskjutande, halvrund absid innehållande sakristieporten. Fönster- och dörrvalv, samt blinderingar är spetsbågsformade, förutom i sakristieporten, vars valv är rundbågigt. Taket är täckt av kopparplåt, liksom huvudporten.

Kyrkogården omges av en vitkalkad, taktegelkrönt mur.

  • Triumfkrucifixet av ek är från 1200-talet. Man tror att det ursprungligen hade en kungakrona men att denna byttes ut mot en törnekrona under medeltiden. Själva korset som det hänger på är från 1852.
  • Altaruppsatsen av ek målades av Sören Kiaer 1624.
  • Predikstolen av ek från 1627 är rikt skulpterad och målad.
  • Dopfunten i granit höggs under slutet av 1100-talet. Den ursprungliga foten är dock förstörd och ersatt av en modern sådan. Funten stod tidigare på kyrkogården där den fungerade som vattensamlare tills den flyttades in i kyrkan igen 1939.
  • Dopfatet i mässing gjordes på 1600-talet.
  • Den nuvarande orgeln är byggd av Tostareds Kyrkorgelfabrik 1986. Den har 18 stämmor, två manualer och pedal.
  • I tornet finns två klockor. Storklockan göts 1467, men blev omgjuten 1730, 1782 och 1789. Lillklockan är gjuten 1831.
  • I kyrkan finns fragment av kalkmålningar från 1400-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Interiör + lite nya frächa bilder tagna 4/6-2018


ÄTTEKULLAKYRKAN

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Ättekulla kyrkan är en kyrka som ligger i Raus församling i Helsingborg kommun.

För övrigt ingen info funnen.