Se en kortare översikt över kyrkor i Karlskrona kommun HÄR, eller fotsätt till den fulla versionen här nedanför. RÂTTA LÂNK

AMIRALITETSKYRKAN

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia) är en kyrka i Karlskrona, tillhörande Karlskrona amiralitetsförsamling. Kyrkan heter Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora d.ä. (‘Pia’ är femininformen av latinets ‘pius’ som betyder ‘from’). Kyrkan ligger i sydöstra delen av ön Trossö intill Vallgatan. Kyrkan är en del av Karlskrona världsarv som blev upptagen på Unescos världsarvslista 1998.

Historia
Karlskrona stad och örlogsvarv grundades 1679, och 1681 bildades Karlskrona Amiralitetsförsamling. Placeringen av församlingskyrkan, på Trossös sydöstra udde, var fastställd i den första stads- och befästningsplanen från år 1683.

Amiralitetsklockstapeln uppförd 1699.
Det är inte säkerställt vem som ritat kyrkan men det är möjligt att arkitekten var generalkvartermästaren Erik Dahlbergh. Timret till kyrkan fraktades från Riga, idag Lettlands huvudstad, men på 1680-talet tillhörde staden Sverige och var då rikets största stad med 100 000 invånare. 20 september 1685 invigdes kyrkan och fick då namnet Ulrica Pia, efter Ulrika Eleonora den äldre.

Ursprungligen låg kyrkan innanför den slutningsmur som finns mellan den civila staden och örlogsbasen med varvet. På 1800-talet revs bland annat muren vid kyrkan och ersattes av en mindre bastant mur mellan kyrkan och Örlogsbasen. I kvarteret norr om Varvsgatan finns rester kvar av den ursprungliga muren. Det finns också kvar en stor slutningsmur kring Karlskronavarvet.

Amiralitetskyrkan var liksom Storkyrkoförsamlingens kyrka på Drottninggatan tänkt att vara tillfällig och bli ersatt av en stor stenkyrka. Efter många olika ritningar och diskussioner lades grunden till en stenkyrka vid Amiralitetsklockstapeln på midsommarafton 1760. Till kungens ära skulle kyrkan få namnet Adolf Fredrikskyrkan. Ritningarna på denna kyrka av Carl Johan Cronstedt (efter ett tidigare förslag av Carl Hårleman) finns på två plåtar till kopparstick som ägs av församlingen. Pengarna tröt dock och efter 20 år nådde murarna bara en höjd av 14 alnar (drygt 4 meter). Efter ett kungligt brev lades hela byggprojektet ned och kyrkobygget blev en ruin.

Åren 1822-1823 genomgick träkyrkan en omfattande renovering, bland annat tillkom lanterninen i mittkvadraten.

Kring år 1850 blev det till sist uppenbart att stenkyrkan aldrig skulle bli av. Resterna av bygget revs och istället väcktes tanken att om det inte var möjligt att få en stenkyrka så kunde ju träkyrkan åtminstone se ut som en stenkyrka likt Fredrikskyrkan och Trefaldighetskyrkan. Därför byttes ytterpanel, kyrkan målades gul och gavs arkitektoniska detaljer i barockstil. Kyrkan förföll sedan en tid, men reparerades 1864.

År 1875 började åter frågan om en stenkyrkan debatteras och flera kyrkoförslag skickades in, bl.a. av Helgo Zettervall. Debatten fortgick i 30 år då den fick ett slut när Sjöförsvarsdepartementet avslagit församlingens begäran om medel. Efter det fick församlingen istället pengar, som kungen beviljat, till en upprustning av kyrkan som sedan genomfördes 1908-1909. El drogs in och kyrkan fick ett nytt plåttak. En förhall uppfördes framför norra gaveln 1845, ritad av C.E. Wallenstrand. Denna togs bort vid stadsarkitekten Sigge Ulléns restaurering 1943-1949. 1958 byttes plåttaket ut till ett koppartak. Följande år fick kyrkan en ny trappa vid huvudingången i kalksten från Öland i samma stil som den tidigare med ursprungliga trappräcken.

År 1974 beslöt ägaren Fortifikationsverket att exteriören skulle rödmålas för att kyrkan skulle få sin ursprungliga karaktär. Riksantikvarieämbetet var emot detta, men kyrkan rödmålades ändå 1985.

Exteriören
Kyrkan är uppförd helt i trä, rödmålad och i formen av ett grekiskt kors, byggd på en sockel av stora stenblock.

I exteriören framträder mittpartiet som en kubisk byggnadskropp, omkring 20×20 meter, med säteritak och krönande oktogon med karnisformad huv[2]. Korsarmarna är lägre och skjuter fram som förhallar; de har valmade yttertak.

De träpanelade fasaderna indelas genomgående av pilastrar. Fönstren är rundbågade med rektangulära omfattningar. Ingångar finns i norr, väster och söder (raktäckta dubbeldörrar mitt på korsarmsgavlarna). Koret är placerat i östra korsarmen, tillsammans med sakristian.

Interiören i ljusblått och ljusgrönt.
Inuti är träet ljusblått och ljusgrönt, vilket för tankarna till havet. Interiörens fyra kraftiga träpelare, förbundna med vågräta bjälkar, bär upp mittpartiets takkonstruktion. Genom pelarna bildas en mindre mittkvadrat som täcks av ett högre plafondtak (ej ursprungligt, förhöjningen tillkom troligen 1822-23), samt en omgång med plana trätak.

Södra och norra korsarmarna har läktare och plana innertak av trä. Orgelverket i väster är placerat i en tunnvälvd nisch. Koret täcks av ett tryckt trätunnvalv.

Väggarna är klädda med träpanel. Kyrkans ursprungliga övre läktare nedtogs vid arkitekt Theodor Wåhlins restaurering 1908-1909. Vid Ulléns restaurering tillkom bland annat korsarmarnas vestibuler och nya yttertrappor i kalksten mot ingångarna i söder och väster.

Mellan åren 1943 och 1949 leddes en restaurering av dåvarande stadsarkitekten S. Ullén. Denna restaurering gav kyrkan en ljusare interiör, värmeledningar och innebar att dekoreringen i taket övermålades. Nu gavs också bänkarna en mörkgrå färg, en färg som senare gjordes något ljusare, se bild.

Mellan ytterväggarna och innerväggarna döljer sig ett 20 cm stort hålrum. Innerväggen lär inte blivit helt färdigställd till förrän 1691, sex år efter invigningen. Detta skapade problem för präster och besökare på vinterhalvåret. Problemen kvarstod dock, även när innerväggen var installerad och en grön pottugn murades därför upp i sakristian.

Inventarier

  • Koret med altaruppsatsen.
    Altaruppsatsen och altartavlan
    Den klassicerande altaruppsatsen med strålsol tillverkades troligen 1822-1823 och kan vara skapade av eller i samarbete med amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström. Altaruppsatsen försågs 1908-1909 med målad skenarkitektur.
  • Altartavlan är en kopia av Peter Paul Rubens målning ”Lansstöten” som finns i katedralen i Antwerpen, se bild på originalmålningen. Altaruppsatsen med pelarna på sidorna är tillverkade i samband med renoveringen 1822-1823. Kolonnernas skenarkitektur tillkom vid kyrkans upprustning 1908-1909.
  • Predikstolen
    Den nuvarande predikstolen lär ha tillkommit vid kyrkans reparation 1864. Den har åtta kanter, ett ljudtak och är gråmålad med förgyllningar. På sex sidor finns bruna fält med kristna symboler: lagens tavlor, bibelbok, kalk, svärd, sköld och ankare, se bild och bild. De är symboler för den kristnes andliga vapenrustning.
  • Epitafier och begravningsvapen
    I kyrkan finns ett antal epitafier och begravningsvapen upphängda. I gravkällaren finns idag 283 kistor fördelade på 23 gravkammare. En modell av korvetten Carlskrona finns också i kyrkan, ett segelfartyg gick under i en orkan vid Floridas kust år 1846. Av 131 personer omkom 114. En stor minnestavla över sjömän som omkommit under de två världskrigen hänger på södra väggen.

Krucifixet
Krucifixet av cederträ med inläggningar av pärlemor, elfenben och ebenholts skänktes till kyrkan av kapten Carl Raab 1744. Han fick det 1728 av patriarken i Konstantinopel, när denne reste på Raabs fartyg från Palestina till Konstantinopel. Det tillverkades i Jerusalem och låg 1728 på Kristi grav. Carl Raabs begravningsvapen finns också att beskåda i kyrkan.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ASPÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Aspö kyrka i Aspö församling ligger på ön Aspö i Karlskrona kommun, Blekinge, Lunds stift. Kyrkan ligger på öns västra sida. 2,8 kilometer öster om kyrkan, på öns motsatta strand, mot Aspösund, finns en gammal begravningsplats.

Kyrkobyggnaden
Nuvarande kyrka är uppförd i nygotik efter ritningar av arkitekterna Axel Lindegren och Hjalmar Thedenius och invigd 1891. Byggnaden är uppförd i tegel och består av långhus med ett smalare, rakt avslutat kor i väster och torn i öster. Eftersom byggnadens läge planerades utifrån vägen placerades koret i väster och inte i öster som annars är brukligt för kyrkor. Den fasta inredningen är bevarad från denna tid. Inför 100-årsjubileet återställdes de ursprungliga färgerna i koret samt på predikstolen och altaret.

Orgel
Läktarorgeln, som tidigare var kororgel i Fredrikskyrkan, är byggd 1982 av Grönlunds orgelbyggeri och har sex stämmor. En större, senare inköpt digitalorgel finns också i koret.

Disposition:
Svällverk C-g3
Gedackt 8′ Subbas 16′
Principal 4′
Rörflöjt 4′
Waldflöjt 2′
Cymbel 2 chor.
Bihangspedal C-f1

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


AUGERUMS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Augerums kyrka är en kyrkobyggnad i Augerum i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Lyckå församling. Kyrkan är belägen invid Lyckebyån norr om Karlskrona. Enligt legenden ska den gamla kyrkan ha rasat ner i Lyckebyån. Vid en särskilt kraftig vårflod, när ån steg tillräckligt högt, ska delar av kyrkogården och den gamla kyrkan ha dragits ner i vattenmassorna. Detta hände aldrig, men man skrämde barn med denna historia under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla, som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten, för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån igen. På grund av denna skröna kallas den lilla dammen i ån, nedanför kyrkan och precis efter kvarnen och bron, för Klockegölen. Enligt legenden ska den gamla kyrkans klockor ligga nere på botten, och man ska ännu kunna höra dem ringa, om man lyssnar noga.

En kyrka av gråsten uppfördes under medeltiden. Den hade vitputsade väggar, ett tak belagt med spån och var invändigt dekorerad med målningar. Dock förföll kyrkan så pass mycket att församlingen lät riva den.

Nuvarande kyrkobyggnad, ritad av arkitekten J W Gerss, uppfördes 1819–1822 i nyklassicistisk stil. Kyrkan är ovanlig såtillvida att den är placerad i nord/sydlig riktning istället för öst/västlig, vilket innebär att det stora långhuset avslutas med en korvägg i söder och en bakomliggande sakristia.

1862 förändrades exteriören genom uppförandet av ett torn i norr efter ritningar Albert Törnqvist.Tornbyggnaden uppvisar i sin arkitektur romanska inslag bl.a. i ljudöppningarnas utformning. Tornet avslutas av en lanternin med spetsiga gavlar prydda med kors och en spira krönt av ett ringkors. Kyrkorummet är treskeppigt. Kraftiga kolonner bär upp det tunnvälvda, förhöjda mittskeppet.

Lyckå församling har under perioden januari–oktober 2009 genomfört en interiör och exteriör renovering av Augerums kyrka.

Öster om kyrkan ligger sedan 1980 Karlskrona nya griftegård.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


FLYMENS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Flymens kyrka är en kyrkobyggnad i Fjärdsjömåla i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Lyckå församling.

Från Flymen till den dåvarande församlingskyrkan i Augerum är det idag 15 km; 1800-talets småvägar innebar nog ytterligare ett par kilometer. Den växande befolkningen på landsbygden skapade därför ett behov, att uppföra en kyrka även i denna del av Blekinge. I samband med biskopsvisitationen 1856 i Augerum lyftes frågan. En ny kyrka ansågs dock för dyr och det skulle dröja 50 år innan kyrkan stod klar.

Flymens kyrka uppfördes i granit åren 1905-1906 i Fjärdsjömåla och invigdes 1907. Från början var kyrkan en kapellkyrka. 1920 blev kyrkan huvudkyrka i den nybildade församlingen. På 1980-talet genomförde man en omfattande restaurering.

Kyrkan består av ett långhus med torn i öster och kor i väster. Koret är inhyst i en femsidig korutbyggnad vid västra kortsidan.

I kyrkan finns fyra altarmålningar av Gunnar Torhamn.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


FREDRIKSKYRKAN

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kalkstenen till bygget bröts på Öland och transporterades med lastpråmar till Karlskrona. Teglet fraktades från tegelbruket på Verkö. Den 25 augusti 1721 var grundmuren klar, men det skulle dröja till 1744 innan kyrkan kunde invigas. Vid invigningen var dåvarande kronprinsen Adolf Fredrik och prinsessan Lovisa Ulrika närvarande och två minnestavlor över deras senare kröning finns bevarade i kyrkan. Namnet fick kyrkan dock av kung Fredrik I. Kyrktornen som från början var tänkt att få spiror, blev inte klara förrän 1758.

Fredrikskyrkan är en typisk barockkyrka ritad av Nicodemus Tessin d.y. och ersatte Storkyrkoförsamlingens provisoriska träkyrka på Drottninggatan, kallad Hedvig Eleonora. 1790 brann kyrkan, men den klarade sig betydligt bättre än Trefaldighetskyrkan. Klockornas balkar och taket hade rasat in, den stora klockan klarade sig dock tack vare att det fanns stora mängder hyvelspån kvar som orgelbyggarna lämnat kvar. Kyrkan restaurerades åren 1805–1806 och förseddes då med koppartak. Restaureringen leddes av den kände arkitekten Olof Tempelman. Invändigt har kyrkan restaurerats 1913–1915 av Axel Lindegren och 1967–1968. En yttre restaurering gjordes 1997–1998.

Under 2015–2018 pågick en omfattande inre renovering, under ledning av den danska restaureringsarkitekten Ole Drachmann, med visionen att i barockkyrkan skapa ett multifunktionellt kyrkorum. Det är en av de mest omfattande renoveringarna av en svensk kyrka någonsin. Den tidigare fasta bänkinredningen har ersatts av flyttbara stolar. Där bänkarna tidigare stod har lagts ett ekgolv. I kyrkorummets mitt står en elliptiskt formad svart dopfunt av diabas med rinnande vatten och overflow-effekt. Ett nytt fristående centralaltare i vit carraramarmor har placerats närmare församlingen. Dopfunt och altare är placerade i linje i mittskeppet. Dopet och nattvarden, som delas ut vid altaret, är de två sakrament som Jesus direkt gav upphov till. Placering, form och färgval är tänkta att förstärka, accentuera, dess betydelse och skapa en ”helig väg”, via sacra, mellan dopet och nattvarden.

Kyrkorummet har sex nischer vilka används som halvöppna rum för samtal, andakter, barnens altare, dopljus, dopträd och utställningar. Kyrkan återöppnades av biskop Johan Tyrberg, den 25 mars 2018.

Tillsammans med Trefaldighetskyrkan i Karlskrona brukar Fredrikskyrkan räknas till den klassiska, romerska barockens främsta monument i Sverige.

  • InventarierCentralaltare i Carraramarmor som formgivits av konstnär Pål Svensson. Installerad under ombyggnaden 2015-2018. Altaret är flyttbart för att kunna användas på olika platser i kyrkan.
  • Elliptiskt formad dopfunt formgiven av Pål Svensson, som installerades under ombyggnaden 2015-2018. Den är 2,3 meter lång och 1,3 meter bred.Dopfunten består av en ytterform som har en krysshamrad grå yta.I mitten av dopfunten finns en innerskål som kan höjas och sänkas och varur kommer ett vattenflöde.När innerskålen är fylld rinner vattnet över kanterna och försvinner ned i ytterformen.
  • Dopfunt av skulpterat förgyllt trä med dopfatet av mässing. Den är utförd och skänkt av skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon (1710–1794) till invigningen av kyrkan 1744.
  • Predikstol som är tillverkad 1854 i nyklassicistisk stil av Johan Adolf Hawerman (1812–1885). Den omförgylldes vid restaureringen 1913–1915. Till predikstolen hör också ett timglas av skulpterat och förgyllt trä i form av en dödsängel som utfördes och skänktes 1744 av Gilbert Sheldon. Den föregående predikstolen omnämns som ett ”provisorium”.
  • Den stora ljuskronan av mässing i kyrkans korsmitt skänktes av handlaren Petter Romberg 1744 till kyrkans invigning och har plats för 40 ljus. Den föll ner vid branden 1790 och förstördes och satte dessutom eld på församlingens arkiv i kryptan som man hade gömt där strax innan branden, i förhoppning om att det skulle klara sig undan lågorna. Ljuskronan reparerades och hängdes upp igen 1792 på församlingens bekostnad. I mittskeppet hänger ytterligare två ljuskronor i mässing från 1878. Åtta mindre elektriska ljuskronor tillkom i renoveringen 1913-1915.
  • Två nummertavlor i skulpterat förgyllt och försilvrat trä av okänd mästare. Förmodligen från 1700-talets första hälft.
  • Det finns fyra begravningsvapen upphängda i kyrkan. Dessa är efter: Amiralen Abraham Falkengren (1686–1752), landshövdingen Lars Dalman (1680–1752), överdirektören Daniel af Thunberg (1712–1788) samt fänriken Carl Gustaf Tersmeden (1758–1776).
  • Kyrksilvret finns bevarat i ett massivt värdeskåp som står under norra läktaren i främre delen av kyrkan.

Vid ombyggnaden 2015-2018 ersattes de fasta bänkarna av fristående stolar formgivna av Åke Axelsson.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


FRIDLEVSTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Fridlevstads kyrka är en kyrkobyggnad i Fridlevstad i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Fridlevstads församling.

Kyrkan är en av Blekinges äldsta och byggdes troligen under slutet av 1100- eller början av 1200-talet i romansk stil. Byggnadsmaterialet är gråsten. Den anses ha varit försvarskyrka, även om torn saknas. Kyrkans vind skulle ha varit den plattform från vilket försvaret skedde.

Under det nordiska sjuårskriget (1563-1570) brändes och skövlades kyrkan av svenskarna. 1571- 1579 sattes kyrkan i stånd på de kvarstående murarna. Detta innebär att kyrkan har kvar sin medeltida grundplan med långhus, kor och absid orienterad i östlig riktning. Sakristian på norra sidan i anslutning till koret uppfördes 1714. Planer fanns att uppföra ett torn men dessa övergavs trots att grundmurar lagts. Istället förlängdes långhuset åt väster 1779 – 1781.

1914 genomgår kyrkan en inre restaurering.
Långhusets innertak och kor täcks av ett platt trätak. Triumfbåge saknas men ersätts av en vitmålad träskärm.

Vapenhuset vet man inte när det är byggt. Det nämns tidigast 1665 och rivs under 1800-talet.

1714 byggde man vid korets norra del en sakristia av gråsten. Innertaket är av gråmålat trä. För fönstren står järngaller.

Intill kyrkan vid kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel från 1749 med tre klockor. Stapeln är uppförd i trä och inklädd med bräder. Den har en hjälmformad huv med en spira krönt av ett kors.

Kyrkans äldre klockstapel var lik Edestads kyrka klockstapel. Den beskrivs 1665 på följande sätt: Klockehuset er Ottekantigt opbygdt

Ett gravkapell är uppfört i sydöstra hörnet av kyrkogården med reveterat trä med spåntak.

Kyrkogården är omgiven av en kallmur med gråsten. Den har gjutna järngrindar på stenstolparna i nordost och väster. 1665 var muren murad och försedd med fyra luckhus med tak av Bord Weed.

  • Fristående altare.
  • Altarring med svarvade balusterdockor och öppning i mitten.
  • Altarkrucifix snidat 1964 av Nils Sandberg, Rödeby.
  • En äldre altartavla från 1653 med infälld målning som föreställer den första nattvarden omgiven av kolonner med slingrande vinrankor. Den hänger idag på södra långhusväggen. På sidorna vingar samt träbilder av Tron och Hoppet. Överstycket är försett med två änglar med palmkvistar samt en Kristusgestalt allra överst . Tavlan hänger numera på den södra långväggen. Tavlan har följande inskrifter:
    ”Vor Herre Jesüs Christus i den nat der hand bleff forrad. tog hand Brødet tackede, oc brød det, gaff sine Disippler oc sagde: Tager dette derdef det er mit Legem, som giffvis for eder: Det giörer i min Hkomelse. Sige så tog hand ic Kalcke effter Afftens Maalltid, tackede gaff denom arsag de dricker alle der aff, denne er det ny Testamentis Kalck i mit Blod, det som bliff utgu syndernis forladesle: Dette giorer så offte som i drickte, i min kommelse.„
  • Sluten bänkinredning från 1856.
  • Flygel.
  • Kollektskopa av grönmålat trä. På gaveln är en skulptur av en brinnande kyrka. På kanten finns en målad inskrift: ACB 1682 fra ild och brand frels herre gvd hvvs oc land.
  • Brudkrona i silver förgylld av samma form som Rödebys brudkrona. Med två krantsar och röda, blå och gröna stenar. Den har stämplarna: Karlskrona vapen – Novo Sadi – V – fleuron – åldermansranka.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


HASSLÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Hasslö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Nättraby-Hasslö församling, Lunds stift. Den ligger på norra delen av tätorten Hasslö på ön med samma namn.

Kyrkan började byggas 1889 och invigdes 1890. Byggnaden, som ritades av stadsarkitekten i Karlskrona Hjalmar Thedenius, har en röd tegelfasad och är i nygotisk stil. Kyrkan är ovanlig då den har koret åt norr. Sakristian öster om koret tillkom vid restaureringen 1965. Tidigare var sakristian inrymd i ett skrank bakom koret.

Kyrkans inventarier är från samma tid när kyrkan uppfördes. Predikstolen är tillverkad i mörk ek och på dess sidor är rosor utskurna. Altarrunden och bänkarna är också tillverkade i mörk ek.

Orgeln byggdes 1975 av J. Künkels orgelverkstad AB i Lund och är mekanisk. Den har åtta stämmor och är placerad vid koret. Tidigare använde man ett harmonium.

Orgelns disposition:

Gedackt 8′
Rörflöjt 8′
Subbas 16′ I/P
Principal 4′
Täckflöjt 4′
Svegel 2′
Principal 2′
Mixtur III

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KRISTIANOPELS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Heliga Trefaldighetskyrkan, även kallad Kristianopels kyrka, uppfördes 1624 i den dåvarande danska staden Kristianopel.

Staden Kristianopels första kyrka uppfördes vid staden grundläggning år 1600 och ersatte Sankt Petri kyrka i Avaskär. Vid midsommar 1611 totalförstördes den av svenska armén med kronprinsen Gustav II Adolf i spetsen.

En ny kyrka behövdes och 1618 påbörjades bygget av denna med stöd av den danske kungen. Bygget leddes av Olluff Madsen. För byggnaden hämtades kalk och gråsten från Öland och tegel från Nättraby. Kyrkan togs i bruk 1624 trots att den ännu inte var helt färdigbyggd och tilldelades namnet Helig Trefaldighets kyrka. Kyrkan är en byggnad av sin tid, ett långhus med korsarmar och ett torn med trappgavel. Långhuset är svagt parallellogramformat för att anpassa kyrkobyggnaden till den dåvarande stadsplanen. Kyrkan är idag den enda byggnad som finns från tiden då Kristianopel var stad.

I kyrkan finns en ljuskrona som en gång hängt i Sankt Petri kyrka i Avaskär. Här finns också en kungastol från 1635 med kung Kristian IV:s namnchiffer. Denna stol har dock under de svenska kungarnas Eriksgatorna även fått Gustaf VI Adolfs och Carl XVI Gustafs namnchiffer. Predikstolen är från 1621, Altaruppsatsen från 1624.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


JÄMJÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Jämjö kyrka är en kyrkobyggnad i Jämjö i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Jämjö församling. Kyrkan kallas ibland Oscars kyrka efter kung Oscar I som vid kyrkans tillblivelse var kronprins.

En medeltida stenkyrka, troligen belägen på samma plats, revs på 1820-talet. Sten från den gamla kyrkan användes till viss del i den nya som började uppföras 1820 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Den 22 oktober 1826 ägde invigningen rum. Kyrkan är byggd av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med torn i väster över koret. Exteriören är enkel och osmyckad. De vitputsade fasaderna uppbryts av stora rundbågefönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, tornet kröns av en låg, svagt karnisformad huv. Ingång sker från den östra gaveln. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett segmentformat trätunnvalv vilande på en profilerad list.

  • Altaranordningen (altarpredikstol i form av en antikiserande tempelfasad) är placerad i en rundvälvd nisch i väster.
  • Altartavlan tillkom 1952 och är målad av Olle Hjortzberg.
  • Dopfunten från 1710 är utformad som en dopängel.
  • I koret finns en ljuskrona från 1724. Ovanför dopfunten finns en trepipig ljusstake från 1600-talet. Kristallkronorna är från 1828.
  • Ett krucifix härstammar från 1600-talet.
  • Från 1700-talet härstammar två karmstolar i sakristian och kassakistan i vapenhuset.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KUNGSMARKSKYRKAN

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kungsmarkskyrkan är en kyrka belägen i Kungsmarken, Karlskrona. Den började uppföras 1974 och invigdes året därpå 2 augusti 1975, då under stora protester från Sunnadalskolans elever som tidigare använt marken för rekreation. Arkitekt var Anders Berglund, Värnamo. Kyrkan rymmer cirka 250 personer.

Korset inne i kyrksalen är gjort i keramik av Karlskronakonstnären Alf Jarnestad. Förutom själva kyrkosalen finns stora ytor för allmänna aktiviteter, delar av dessa har länge utnyttjas som en form av extra uppehållsrum av Sunnadalskolans elever.

Orgeln är byggd 1993 av Sune Fondell på Ålems Orgelverkstad och har 16 stämmor. En tidigare orgel stod i koret.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se