LÖSENS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Lösens kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Lyckå församling, Lunds stift. Den ligger 1 km öster om Lyckeby i Karlskrona intill Europaväg 22 och i Karlskrona kommun.

Byggnaden uppfördes 1858–1860 delvis av delar från den gamla kyrkan byggd på 1200-talet. I sakristian finns bland annat tre rundbågsfönster med blyinfattade rutor från den gamla kyrkan.

Johan Fredrik Åbom svarade för ritningarna till den nya kyrkan. Som byggmästare anlitades J. Roslund i Tvings socken. Kyrkan byggdes i det stilideal som var rådande under större delen av 1800-talet dvs. den nyklassicistiska stilen. Kyrkan invigdes Alla Helgons dag 1860 av hovpredikant O.W. Eklundh.

Kyrkan som uppfördes i gråsten och tegel består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande sakristia i öster. Tornet i väster är försett med romansk inspirerade ljudöppningar. Tornbyggnaden avslutas av en lanternin med ett hjälmformat tak krönt av ett kors.

Interiören är av salkyrkotyp med höga rundbågefönster och ett tunnvälvt tak.

  • I kyrkan hänger ett krucifix utfört i lövträ under 1300-talet.
  • Den gamla dopfunten, som ej längre är i bruk, är från 1500-talet.
  • Den rikt skulpterade Predikstolen i barock med ljudtak är snidad av Peder Christensen 1636.
  • Koret domineras av en praktfull målning utförd 1936 av Gunnar Torhamn, med motiv: Kristus bär korset.
  • Träskulptur Sankt Martin daterad till 1400-talet.
  • Altarring med svarvade balusterdockor.
  • Bänkinredning med dörrar mot mittgången.
  • Orgelläktare med utsvängt mittstycke.

Orglar
1862 byggde Andreas Åbergh, Edestad den första orgel till Lösens kyrka. Den hade 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Klaviaturen var placerad vid orgelhusets ena sida. Den omändrades 1909 av Åkerman och Lund i Stockholm.

1912 byggdes ett fristående spelbord placerat framför orgelhuset.

1937 eller 1930 byggdes en ny orgel av A. Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. Denna orgel fick 27 stämmor fördelade på 3 manualer och pedal. Den gamla fasaden bibehölls.

1956 Orgeln renoveras av samma firma.

1989 utförde Mårtenssons en renovering av orgelverket varvid bl.a. ett elektriskt spelbord installerades.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


NÄTTRABY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Nättraby kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Nättraby-Hasslö församling, Lunds stift och Karlskrona kommun. Den ligger centralt i Nättraby öster om Nättrabyån. På sommaren kan man åka med båten Axel från centrala Karlskrona upp längs Nättrabyån och fram till kyrkan där båten lägger till på andra sidan bron, mitt emot kyrkan. På kyrkogården är bland andra kända personer, bonden Vittus Andersson begravd 1688 och en stor minnessten är uppsatt över graven. Vittus var ägare till ön Trossö där staden Karlskrona anlades 1680. En klockstapel från 1786 står på en kulle utanför kyrkogården. Utvändigt underhåll utfördes sommaren 2015 av murarfirma från Bräkne-Hoby. Fasad lagades och kalkades fönster och smide underhölls. Absidens spåntak tjärades.

Kyrkan i spritputsad gråsten är uppförd på 1100-talet och sägs vara en av Blekinges äldsta kyrkor i oförändrat skick. Kyrkobyggnaden är en typisk romansk anläggning och består av långhus, kor och absid. Ett torn anses funnits i väster. Västgaveln stöds av strävpelare. Ett vapenhus på sydvästra sidan har troligen tillkommit under 1500-talet och uppges vara renoverat tidigast 1796. Långhusets och korets innertak består av plant trätak. Absiden är försedd med ett hjälmvalv. En större triumfbåge avskiljer koret och en mindre absiden.

  • Triumfkrucifix är daterat till 1400-talet.
  • Dopfunt i trä är från 1692 och består av fyra kvinnliga hermer som bär upp en skål.
  • Altaret är murat i gråsten.
  • Altaruppställningen består av en träskärm med odekorerade speglar och ett avslutande överstycke med en förgylld kalk i en strålsol. Altartavlan i mitten med motiv: Den törnekrönte Kristus är signerad. J.Sandberg 1821.
  • Altarring en med balusterdockor tillkom 1846.
  • Predikstol i ek,målad och förgylld med ljudtak förfärdigad 1693 troligen av Åke Truet eller Truedsson. Korgen är indelad i fem fält med snidade motiv av: Skapelsen-Syndafallet–Syndafloden-Jesu födelse–Korsfästelsen–Uppståndelsen. Ljudtaket eller baldakinen kröns av en skulpterad framställning av Himmelsfärden.
  • Bänkinredningen är sluten och har tillkommit 1677.
  • Under korbågen en prästbänk från 1600-talet.
  • Orgelläktaren i kyrkan byggdes 1686. Speglarna är prydda med bilder av Profeter i Gamla testamentet

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


RAMDALA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Ramdala kyrka hör till Ramdala församling i Lunds stift och ligger i Karlskrona kommun. Den står på en kulle strax öster om E22:an och Ramdala samhälle.

(Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras).

Den första kyrkan i Ramdala byggdes troligen i mitten av 1200-talet och är för övrigt den enda bevarade medeltidskyrkan i Östra Blekinge.

Den första kyrkan anses ha varit en byggnad med långhus, kor och absid. Denna kyrka byggdes emellertid enligt tidigare forskning snart om. Man har menat att Ramdala kyrka under medeltiden hade två torn, ett i öster och ett i väster och då var en så kallad klövsadelkyrka. I ovanvåningen fanns en försvarsanläggning där kanoner stod uppställda. Under 1500-talet revs västtornet och stenvalvet och kyrkan blev i stället en östtornskyrka. Vid samma tidpunkt tillkom eventuellt det södra vapenhuset som revs 1873.

Nyare forskning har dock av flera anledningar ifrågasatt denna tolkning. Det bevarade östtornets byggnadshistoria kan studeras i murverket invändigt. Det visar sig då att själva tornets murar är fogade med ett murbruk som bland annat innehåller relativt stora bitar av tegelpannor. Murningstekniken skiljer sig också betydligt från den i absidkorets murar, på vilka tornet är uppfört. Ett sådant murverk kan inte dateras till medeltid utan måste vara senare, sannolikt 1500-talets senare del eller 1600-tal. Samma problem gäller korets övre murverk. Att koret är ovanligt högt beror på att det är smalare än långhuset och således måste vara högre för att korets och långhusets tak ska kunna ha samma höjd. På korvinden kan man även se fyrkantiga igensatta öppningar strax under murkrönet. Dessa öppningar är inte skottgluggar utan så kallade bomhål, använda för att förankra byggnadsställningar. Slutsatsen blir att kyrkan under medeltiden inte kan ha haft mer än en våning vare sig i långhuset eller koret och inget torn i öster.

Under 1800-talet utvidgades fönstren och kyrkan fick sin nuvarande huvudingång från väster. Vid en restaurering 1923-1924 inrättades ett dopkapell i korets norra del.

Ramdala kyrka byggdes troligen av en rik handelsman i Hallarum som ägnade sig åt att exportera sill till katolska länder på sent 1000-tal. Den första kyrkan var en liten kullkyrka med halvrund absid. Kyrkan byggdes på fast grund i en omgivande bottenlös mosse. Senare geologiska undersökningar visar att under marksvålen finns mellan 15-25 meter lager av flytande lera. När Eskil blev ärkebiskop i Norden 1137 började han bygga kyrkor och befästa dem, så även Ramdala kyrka byggdes om. Långhuset välvdes och försågs med en skyttevåning och det byggdes ett torn i väster som var 25 gamla alnar i fyrkant. Kyrkans gavel var 30 gamla alnar bred. Han lät även bygga en omfattande pålspärr mellan Torhamnslandet och Senoren och mellan Senoren och Möcklö. Närmsta by var Siöby och därför döptes kyrkan till Siöborg. I slutet på 1150-talet kulminerade motsättningarna mellan kung Valdermar och Eskil. Eskil flydde till sin Siöborg som i princip var omöjlig att inta, men genom förräderi kom kungen över borgen 1161. Det har det genom C14-metoden kostaterats att pålspärren slutade underhållas samtidigt. För att markera sitt herravälde över borgen lät han bygga ett östtorn. Ramdala kyrkas våldsamma historia var inte slut. 1506 belägrade Svante Sture borgen och intog och förstörde den nästan totalt. Denna förstörelse har fått somliga historiker att tro att kyrkan är från 1500-talet men går man in i tornet och tittar i första våningen ser man att längst ned på tornväggarna i norr, öster och söder är det gammal 1000-årig stenfogning, medan tornets västvägg är från 1500-talet. Tornet blev inte fyrkantigt längre utan rektangulärt, därav ständiga sprickbildningar i väggen under tornets västvägg.

  • Den rikt skulpterade och förgyllda predikstolen är en gåva av Kristian IV år 1637.
  • En rikt utsmyckad altartavla är från 1624.
  • Dopfunten och ovanhängande baldakin är båda från 1600-talet.
  • Första orgeln var en Hammarberg och kom till kyrkan 1867. 1969 ersattes den av en ny 19-stämmig orgel från Hammarberg. Gamla orgelfasaden behölls.
  • Runt ett fönster på södra långväggen finns en väl bevarad målning föreställande solen, månen, korset och namnet Jesus. Målningen bär årtalet 1634 och upptäcktes vid en renovering 1946.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


RÖDEBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Rödeby kyrka tillhör Rödeby församling och ligger mitt i Rödeby centrum bredvid skolan och prästhuset.

På den plats där den nuvarande kyrkan står idag fanns en äldre kyrka byggd under 1200-talet. Enligt beskrivning av kyrkoherde A Bager i Fridlevstad 1660 och en teckning från 1870 var det en stenkyrka bestående av långhus och ett rakslutande kor liknade kyrkorna Edestad och Hjortsberga. Kyrkan revs 1875 i samband med den nya kyrkans uppförande.

Den nya kyrkan i nygotisk stil uppfördes åren 1875-1877 och invigdes 2 december 1877. Arkitekt var Per Ulrik Stenhammar, Stockholm och byggmästare N.P Carlstedt.

Kyrkobyggnaden som är uppförd av gråsten består av ett långhus med korsarmar i norr och söder, samt ett tresidigt kor i öster. I en vinkel mellan koret och norra korsarmen är sakristian belägen. Tornet i väster är byggt i tre avdelningar och avslutas med en hög spira krönt av ett kors.

Kyrkorummet är försett med ett brutet trätak med synliga strävor. Koret pryds av tre stora spetsbågsfönster med målningar utförda 1986 av konstnären Pär Andersson.

Kyrkan har restaurerats och reparerats 1898, 1927, 1954, 1976-1977 och 2010-2011.

  • Dopfunten av vit kalksten med ornering tillverkades 1953. Tillhörande dopfat är tillverkat av ciselerad mässing.
  • En skulpterad altaruppsats från gamla kyrkan. Den tillverkades 1673 av bildhuggaren Åke Truedsson från Asarum och dess centralmotiv är ”Nattvardens instiftelse”.
  • Predikstol med ljudtak, bänkinredning och orgelläktare är samtida med kyrkans uppförande.
  • Altare och altarring i smide tillverkat i samband med renoveringen 2010-2011.
  • Relief med motiv ”Jesus och barnen” utförd av konstnärinnan Eva Spångberg.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SILLHÖVDA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sillhövda kyrka är en kyrkobyggnad i Lunds stift. Den ligger i Holmsjö i norra delen av Karlskrona kommun och är en av församlingskyrkorna i Fridlevstads församling. Före 2010 tillhörde kyrkobyggnaden Sillhövda församling.

Den norra delen av Fridlevstads vidsträckta församling är beläget vid den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark. På grund av det långa avståndet till sockenkyrka byggdes ett kapell i byn Holmsjö under troligen under början av 1500-talet. Det brändes ner 1564 av svenskarna under det nordiska sjuårskriget.

1766 uppfördes ett nytt kapell där den nuvarande kyrkan är belägen. När Sillhövda 1869 blev egen församling kom kapellet att kallas för kyrka. Det var en byggnad uppförd i liggtimmer som brädfordrats och rödfärgats. Den bestod av ett långhus med rakslutande korvägg i öster och en sakristia på norra sidan samt ett vapenhus i väster. Klockstapeln från 1768 som fortfarande finns kvar, var belägen på norra sidan, men har senare flyttats till den sydvästra delen av kyrkogården. 1860 planerade man för ett nytt kyrkbygge men kom inte överens om platsen. 1939 tog man upp frågan på nytt ,med avsikten att överlämna kyrkan till Blekinge Musei- och Hembygdsförening, men fick avslag av Kungl.Maj:t. Den 19 maj 1940 uppstod brand i spåntaket vid skorstenen. Elden var så våldsam att kyrkan brann ned till grunden.

Det treskeppiga kyrkorummet
1941 fattade kyrkostämman beslutet att en ny kyrka skulle byggas. Arkitekt Herbert Kockum, Stockholm, fick på förslag av Kungliga Byggnadsstyrelsen i uppdrag att gör upp ritningar. På grund av andra världskriget dröjde det till 1944 innan arbetet kunde påbörjas. I december 1945 var kyrkan färdig för invigning. Invigningen förrättades den 2:a söndagen i advent av biskop Edvard Rodhe.

Kyrkan är uppförd i historiserad stil. Kraftig pelare bär upp kryssvalven i långhuset som är utformat som en basilika. Långhuset avslutas med en inbyggd kor absid i väster. Intill koret på norra sidan är sakristian belägen. Tornet med huvudingången är uppfört i öster. Tornet är försett med en kopparklädd sluten lanternin och en hög spira krönt med ett kors.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STURKÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sturkö kyrka är den största kyrkan i Blekinge skärgård och tillhör Sturkö församling som ingår i Jämjö pastorat i Lunds stift.

Nuvarande kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Johan Adolf Hawerman från 1875, och invigdes den 13 oktober 1878. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med smalare kor och absid i öster samt västtorn, ett trapphus skjuter ut på tornets nordsida. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen gråsten med tegel i omfattningar och korvalv. Kyrkan har putsade fasader, profilerad taklist och rundbågefönster. Långhus och kor täcks av sadeltak. Absiden, som utvändigt har en tresidig form, täcks av ett valmat tak. Tornet har rundbågade ljudöppningar och kröns av en spira. Ingång sker i väster.

Murarna är invändigt vitputsade. Långhuset täcks av ett brutet, kassetterat innertak av trä, medan koret är tunnvälvt. Absiden, vilken rymmer sakristian bakom ett skrank, har ett hjälmvalv.

Den fasta inredningen i form av bänkar,altarring och predikstol är samtida med nuvarande kyrkan.

Från gamla kyrkan finns bevarade altarskåp och altartavla från 1400-talet och 1700-talet samt ljuskronor. Fyra ljusstakar av malm är från 1600-talet och 1700-talet. I vapenhuset finns en järnbeklädd offerkista som är inköpt 1709.

Altaret pryds av en mindre kopia av Bertel Thorvaldsens Kristusbild. Originalet finns i Vor Frue Kirke, Köpenhamn.

Orgeln, som är byggd 1965-1966 av Mårtenssons orgelfabrik, har 15 stämmor och är mekanisk. Fasaden är ritad av Torsten Leon-Nilsson. Den tidigare orgeln var byggd 1869 av Andreas Åbergh i Hjortsberga socken med 4 stämmor. Den flyttades hit i slutet av 1800-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


TJURKÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Tjurkö kyrka är en kyrkobyggnad i Karlskrona kommun. Den är församlingskyrka i Sturkö församling, Lunds stift.

Kyrkan uppfördes 1876 av Kronoarbetskårens straffångar. 1929 erbjöds församlingen att ta över kyrkan som då flyttades till sin nuvarande plats. Kyrkan återinvigdes 1930 av biskop Edvard Magnus Rodhe.

Altartavlan är målad 1888 av fången Abel Andersson från Gävle efter ett original av danske konstnären Carl Bloch.
Predikstolen är tillverkad 1664 av bildhuggaren Lauritz Nilsson och har tidigare funnits i Hällaryds kyrka.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


TORHAMNS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Torhamns kyrka hör till Torhamns församling i Lunds stift. Kyrkan ligger i samhället Torhamn i Blekinge.

Föregångaren till nuvarande kyrka var en stenkyrka uppförd på 1200-talet, helgad åt Sankt Måns. År 1884 revs medeltidskyrkan som ansågs vara i för dåligt skick och dessutom för liten.

Strax norr om gamla kyrkans plats uppfördes 1885 den nuvarande kyrkan efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet (OBS! Felaktig uppgift i Sveriges kyrkor, Torhamns kyrka). Byggmästare var Carl Johnsson, som fick mycket beröm för arbetet. Den nya kyrkan invigdes 2 augusti 1885. Utvändigt är kyrkan oförändrad sedan dess.

Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med kyrktorn i väster samt en smalare, rektangulär korutbyggnad i öster. Byggnadsmaterialet är gråsten och tegel. Fasaderna är vitputsade med synligt tegel i takfriser och omfattningar. Fönsteröppningarna är av typ rundbåge. Långhuset och det lägre koret täcks av flacka sadeltak. Tornet kröns av lanternin med spira. Ingång sker i gaveln mot väster, sidoingång finns mot södra långsidan. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett tunnvalv av trä.

Under 1950-1951 byggdes koret om, varvid skranket till sakristian ersattes av en altarvägg med en monumental muralmålning av Gunnar Torhamn. De stora vedkaminerna togs bort och ersattes av elektrisk uppvärmning. Nästa invändiga renovering utfördews 1973-1974 då en del av långhuset avskildes för samlingssal och kapprum. 15 augusti 2005 påbörjades invändig målning och renovering och 7 maj 2006 kunde kyrkan återinvigas av prosten Claes Klingberg, tidigare kyrkoherde i Torhamn.

Den skulpterade predikstolen tillverkades av P. Christensson omkring 1630 och härstammar från den äldre kyrkan. På baldakinen finns Kristian IV:s namnchiffer.

Dopfunten tillverkades 1974 efter ritningar av E. Johansson i Tranås. Funten är av kristallglas och skulpterad ek.

Ett votivskepp skänktes till kyrkan 1978. Skeppet är en modell av en 28 fots vrakeka.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


TREFALDIGHETSKYRKAN

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Trefaldighetskyrkan i Karlskrona är belägen söder om Stortorget i stadens mitt och är ritad av Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan är en åttakantig centralkyrka med kupoltak och mot torget visar den upp en mäktig portik med fyra kolonner. Kyrkan tillhör Karlskrona stadsförsamling.

När Karlskrona grundades 1680 behövdes mycket arbetskraft för att bygga upp staden. Under stadens första år flyttade många tyskar till staden. Första årtiondet fick de hålla egna gudstjänster på tyska i Hedvig Eleonora kyrka, den provisoriska träkyrka som stadens svenska församling uppfört. 1689 började tyskarna fundera på en egen kyrkolokal och 17 oktober samma år fick de kungens lov att bilda en egen församling i enlighet med de privilegier han givit staden. Den 3 juni 1697 lades den första grundstenen till kyrkan, det tog dock till 1709 innan kyrkan var så klar att den kunde invigas vilket skedde den 27 juni detta år. Ytterligare 40 år skulle dock dröja innan bygget var helt klart. I samband med den stora stadsbranden i Karlskrona 1790 brann kyrkan och efter branden stod bara murarna kvar. Kyrkan återuppbyggdes emellertid efter de ursprungliga ritningarna. Trefaldighetskyrkan kallas även för Tyska Kyrkan då den ursprungligen var den Tyska församlingens kyrka. Församlingen bildades 1689 och fanns till 1847 då den gick upp i Karlskrona stadsförsamling. Tillsammans med Fredrikskyrkan i Karlskrona brukar Trefaldighetskyrkan räknas till den klassiska, romerska barockens främsta monument i Sverige. Kyrkan är en del av Karlskrona världsarv som blev upptagen på Unescos världsarvslista 1998.

Tessins kyrka
När Nicodemus Tessin d.y. fick i uppdrag att göra upp ritningar för stadskyrkan eller Fredrikskyrkan och tyska kyrkan eller Trefaldighetskyrkan valde han att utföra den sistnämnda med en planform av samma typ som Santa Maria dei Miracoli i Rom. Kyrkan var utformad som en oktogon med fyra korsarmar. Invändigt var det centrala kyrkorummet cirkelrunt. Den södra korsarmen utgjordes av ett kor och i den norra fanns huvudentrén. Enligt bevarade kopior av originalritningen hade kyrkan en stor kupol med runda ljusöppningar. Kupolens höjd förstärktes av en hög, åttakantig lanternin krönt med en kunglig krona.

Tempelmans restaurering
Efter branden 1790 återstod endast de svårt skadade yttermurarna. 1791 fick Olof Tempelman i uppdrag att utarbeta förslag till återuppbyggnad av kyrkan.Tempelmans förslag visar en förenkling av arkitektoniska detaljer beträffande kyrkans exteriör. Dessa avsteg från Tessins ritningar bringar byggnaden i balans med tidens nyklassicistiska stilideal. Tessins stora kupol och lanternin ersattes av en lägre avtrappad kupol och en låg lanternin med Pantheon som förebild, krönt av ett klot med ett kors. Vad huvudingångens portik beträffar dröjde det till 1862 innan den fick sin nuvarande utformning.

Tolv år efter kyrkans återinvigning 1802 tillkom kyrkorummets inredning. Huvudansvarig för detta arbete var bildhuggaren Johan Törnström.

Koret beläget i södra korsarmen domineras av en nyklassicistisk altaruppställning bestående av två kolonner med ett genombrutet överstycke med en strålsol och en duva i dess mitt. Nedanför en molnformation med två bevingade änglahuvuden. I altarkompositionen ingick från början ett stort kors som togs bort vid renoveringen 1912. Det nuvarande förgyllda korset med svepduk och törnekrona utfördes ursprungligen för Fredrikskyrkan efter ritningar av Johan Adolf Hawerman 1843. I samband med renoveringen 1912 fick altarfönstret (som numera är igensatt och bara kan ses utifrån) dekorativa målningar med motiv från Stortorgets båda kyrkor.

Predikstolen i empirestil vid kyrkorummets sydöstra vägg är ovanlig i sin utformning. Den har en korg försedd med kraftiga balusterdockor och är framtill prydd med ett skulpterat draperi. Ljudtaket bärs upp av två smäckra kolonner. Inuti predikstolen inryms också sakristian. Vad Törnström funnit förebild till denna skapelse är okänt. Törnström har troligen också svarat för bänkinredningens utformning. Bänkinredningen är sluten med rektangulära speglar. Även målningen av den stora kupolens kassettdekor och lanterninens strålsol utfördes av Törnström.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

30/6 2020. Lite nytt, då jag ändå var där.


TVINGS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Tvings kyrka är en kyrkobyggnad i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Fridlevstads församling. Kyrkan ligger i samhället Tving, på en höjd med utsikt över landskapet öster om Nättrabyån i Blekinge.

Mellan åren 1841 och 1843 revs den gamla medeltida kyrkan i Tving och den nuvarande nyklassicistiska kyrkan uppfördes. Ritningarna utarbetades av Carl Stål 1838. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, sakristia i söder (bakom koret) samt torn i norr. Byggnadsmaterialet är i huvudsak gråsten. Kyrkan är cirka 60 meter lång och en av de längsta kyrkorna i Blekinge. De vitputsade fasaderna uppbryts av stora rundbågefönster. Tornet kröns av en fyrsidig lanternin med gavelfrontoner och kupoltak. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak. Torningången i väster har granitomfattning. Sidoingångarna mitt på norra respektive södra sidan markeras av monumentala portaler i sengustavianskt utförande med doriska kolonner och halvcirkelformat fönster. Murarna är invändigt putsade, och kyrkorummet täcks av ett segmentformat trätunnvalv vilande på en profilerad, dragen list. Östra väggen domineras av altaruppsatsen (i klassicerande stil med parställda joniska kolonner, förkroppat listverk samt överliggande rundbåge), flankerad av sakristiedörrarna.

Den gamla kyrkan omgavs av en kyrkogård och omtalas 1821 som icke planterad. Den omgavs av en gråstensmur i kallmur som hade två portar eller luckhus av trä. Ett i norr och ett i söder. 1805 byggdes de upp på nytt och 1806 sattes en ny likport upp.

På kyrkogården stod en klockstapel av trä. Tacket var täckt av tjärat spån. Den omtalas 1730 och 1793 beslutar man att uppföra en ny klockstapel. 1821 beskrivs den att vara i dåligt stånd. Stapeln rivs troligtvis samtidigt som den nya kyrkan uppfördes.

  • Altaruppställning och predikstol är samtida med kyrkan.
  • Altarring med svarvade balusterdockor.
  • Träkors som är vitmålat.
  • Nummertavlor av trä med förgyllda lyrkrönta ramar.
  • Dopfunt av ek. Fyrkantig dopställning med marmorerat träd. Dekorerad med blommor och kors. Den är 81 centimeter hög.
  • Dopskål av mässing från 1915.
  • Sluten bänkinredning.
  • Orgelläktare med ådrad dekor i speglarna.
  • Brudkrona av silver som är delvis förgylld. Den har kransar. I den översta delen är löv fästa. Den har många stenar i olika färger. Har följande inskrift: Gifven av guldsmeden Axel Gabriel Estberg och dess hustru Johanna Maria Wahlman i Carlskrona till Tvings kyrka D: 17 september 1843. Den har stämplarna: Karlskrona vapen – tre kronor – AGS – C4. Den har en vidhängande silverlänk Är 13,5 centimeter hög och 22 centimeter i diameter. 1761 stals den tidigare brudkronan.
  • Mässhake av svart sammet med guldgalon. 120 centimeter hög, 87 centimeter bred. Köptes troligen in 1812.
  • Håv av brun sammet med en stång. Pungens högd är 15 centimeter.
  • Skå av al som är vitmålat och inköpt 1812. Den är 226 centimeter hög och 169 cm lång.
  • Kista av trä med fullständiga järnbeslag. Den är 55 centimeter hög och 92 centimeter lång.
  • Golvur som är vitmålat och förgyllt. Det står i koret med inskriften på urtavlan: Ringius C:krona. N:r 266.
  • Sigill av mässing med träskat. Vid blomman står följande inskrift: Tvings*socken*Sigill*. Den inköptes 1787 och är 7,3 centimeter hög och 4,1 centimeter i diameter.
  • Offerstock av trä som är rund och järnbeslagen. 80 centimeter hög och 17 centimeter i diameter.
  • Offerskrin av ek med enkla järnbeslag från 1700-talet. 31 centimeter hög, 33 centimeter bred och 41 centimeter lång.

Den praktfulla predikstolen som är utförd av Peter Lindh, Karlskrona är rikt dekorerad med förgyllda symboler bland annat lagens tavlor, kors, nattvardskalk m m. På väggen under ljudtaket en draperimålning och på ljudtaket hänger en duva som symboliserar den helige ande. På ljudtaket sitter det ett kors.

Längst till vänster är en bild på en bok med inskriften: Joh Ev: 3: Cap v: 16.. I Johannesevangeliets 3 kapitel vers 16 står det:
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.„
Bilden efter denna föreställer en nattvardskalk med oblat över sig omgiven av två kvistar.
Nästa bild föreställer ett kors med en törnekrona på sig. Ovanför den lyser en Davidstjärna och nertill ligger en kvist. På vardera sida om bilden finns det en fackla.
Bilden längst till höger föreställer två stentavlor med romerska siffror. Det är Moses tio guds bud.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se