KÖPINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Köpinge kyrka är en kyrkobyggnad i Gärds Köpinge. Den är församlingskyrka i Köpinge församling i Lunds stift.

Ursprungliga kyrkan uppfördes av gråsten i romansk stil under senare delen av 1100-talet. En tillbyggnad väster om tornet uppfördes någon gång på 1200-talet eller 1300-talet. Under 1400-talet försågs kyrkorummet med pelare och valv av tegel. En korsarm i norr uppfördes på 1500-talet och var ursprungligen ett gravkor. Eftersom en större kyrka behövdes uppfördes 1796 en korsarm vid södra sidan med ungefär samma storlek som norra korsarmen. Vid en restaurering 1859 murades norra korsarmens gravkammare igen och rummet blev kyrkorum med bänkar.

  • En skulptur i ek, föreställande Maria med den från korset nedtagne Jesus i sina armar, är daterad till omkring år 1430.
  • Nuvarande dopfunt av vit marmor tillkom på 1800-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


LINDERÖDS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Linderöds kyrka är en kyrkobyggnad i Linderöd. Den är församlingskyrka i Linderöds församling i Lunds stift.

Kyrkan är en romansk absidkyrka från 1100-talet. På 1400-talet slogs valv. Tornet byggdes 1770, men är inte mycket till torn då det inte är mycket högre än långhuset.

Interiören präglas av senmedeltida kalkmålningar visandes främst skapelseberättelsen. Dessa togs fram 1950. Då fann man även en latinsk inskription som förtäljer att de utfördes 1498 av Anders Johansson.

  • Altaruppsatsen kommer från 1700-talet och predikstolen från 1640-talet.
  • Dopfunten är lika gammal som kyrkan.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


LYNGSJÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Lyngsjö kyrka är en kyrkobyggnad i Lyngsjö vid vägen mellan Simrishamn och Kristianstad. Den är församlingskyrka i Degeberga-Everöds församling i Lunds stift.

Kyrkan uppfördes på 1100-talet. Kyrkan består i dag av ett kor, långhus samt torn, samtliga uppförda under samma tillfälle strax före mitten av 1100-talet. Tiden anges av en konsthistorisk datering av målningarna i koret vilka dateras till 1140-talet. Kyrkan avslutas i dag i öster av koret men har från början haft en absid. Detta framgår av 1100-talsmålningen i korets nordöstra hörn där valvbågsformen är bevarad i målningen.

Kyrkan utmärker sig genom att koret är mycket högt och har ursprungliga fönsteröppningar i två våningar. Detta förekommer inte på vanliga sockenkyrkor utan tyder på att kyrkan har haft en alldeles speciell funktion. Att så är fallet framgår också av det så kallade Gyllene altaret samt dopfunten som visar en unik scen av mordet på ärkebiskop Thomas Becket år 1170. Kyrkan har också ursprungligen haft en låg ytterdörr från norr till koret. Att denna dörr inte varit kopplad till en sakristia i norr visar norra korväggens nedre fönster vars placering omöjliggör ett sådant vapenhus. En sådan ytterdörr i norra kormuren är inte vanlig i sockenkyrkor.

Kyrkan har dessutom, liksom grannkyrkan i Vä, haft en tornvåning i vars östvägg en mittnisch flankeras av två muröppningar in mot kyrkan. När man senare under medeltiden slog valv i långhuset murades dessa öppningar igen. Dylika så kallade emporvåningar finns i ett antal kyrkor. Man har tidigare menat att dessa tornrum varit uppehållsplats för bygdens storman och hans familj. Framför mittnischen har funnits ett altare, bevarat i Vä men borttaget i Lyngsjö. Här skulle stormannen kunna fira mässan avskild från kyrkan men med synkontakt med koret genom murgluggarna. Denna gamla teori har på senare tid ifrågasatts eftersom trapporna till tornvåningen är smala och svårtillängliga med bland annat mycket höga trappsteg. Kanske har tornrummen istället ingått i den processionsliturgi som varit vanlig i de medeltida kyrkorna.

1100-tals målningarna är endast påträffade i koret och på triumfbågens undersida. Långhuset har inte haft några tidiga målningar, vilket visas av den Kristofferfigur som återfinns på norra långhusmuren, i dag ovanför de senare inslagna valven. Målningen kan dateras till 1300-talet och är utförd på den ursprungliga putsen utan några målningar under.

Kormålningarna är mycket fragmentariska men visar Jungfru Maria som halvliggande övervakar badet av det nyfödda Jesusbarnet. I triumfbågen finns änglar. Målningarnas arrangemang, med rikt utsmyckad korvägg i väster är riktade mot verksamheten i koret och ej i långhuset. Mitt på väggen över triumfbågen finns till exempel en stor ängel som med sin lyfta högerhand ger ett hälsningstecken in i koret.

Kyrkans altare har sin framsida beklädd med ett antemensale eller ”gyllene altare”. Framsidan är helt täckt av drivet kopparbleck som blivit förgyllt. Detta gyllene altare uppvisar 13 figurmotiv med Jungfru Maria som det helt dominerande mittmotivet. Över och under Mariabilden finns kungarna David och Salomo. På sin högra sida har hon Moses med stentavlorna och på sin vänstra Aron med en grönskande stav. Resterande bilder menas vara olika profeter.

Dylika gyllene altare har funnits i några fåtal kyrkor i Norden. Mariabilden i detta sammanhang i ensamt majestät är däremot inte känd från någon annan kyrka. Var antemensalet i Lyngsjö blivit tillverkat är inte känt. Möjligen kan det komma från en verkstad i Lund. Från senmedeltiden vet man emellertid att Vä strax norr om Lyngsjö varit centralort för ett omfattande guld- och silversmide.

Kyrkans dopfunt är ett verk som konsthistoriskt tillskrivits Tove stenmästare. Scenen är unik i Norden så till vida att den visar mordet på ärkebiskop Thomas Becket i Canterbury domkyrka 1170. Thomas Becket var ursprungligen cisterciensermunk som blev ärkebiskop och som kom i strid med den engelske kungen. Han blev därför dräpt av fyra av kungens män. Redan 1172 helgonförklarades han.

På dopfuntens cuppa ses den engelske kungen Henrik II sittande på sin tron pekande på Thomas. Kungen är namngiven på funten. Här visas också hur hans fyra riddare hugger ner den bedjande ärkebiskopen inför ögonen på en präst. Mordet sker framför altaret vilket visas till höger om den mördade. Över altaret svävar den helige ande i form av en duva. På cuppan finns också en framställning av Jesu dop, Petrus och Paulus som av Jesus mottar himmelrikets nyckel och en bok. Här finns också en scen som visar Marias kröning.

Cuppans fot, innehåller, som brukligt på 1100-talsfuntar, motiv med symboler som tolkats som ondskans makter. Här ses ett vädurshuvud, en man som räcker ut tungan samt ett grinande djurhuvud. Dopfunten har kvar en del av sin ursprungliga bemålning.

Konsthistorisk brukar man räkna Lyngsjödopfunten till Tove stenmästares sista kända alster vilket ger den en datering till slutet av 1100-talet – runt 1200.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


MAGLEHEMS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Maglehems kyrka, en romansk stenkyrka från tidigt 1200-tal, belägen i Maglehem. Den tillhör Degeberga-Everöds församling i Lunds stift.

Kyrkan är en av de äldsta tegelkyrkorna, från 1200-talet. En äldre kyrkklocka tillverkad 1330 av Herman Klockgjutare bevaras i vapenhuset. Tornet av gråsten är något yngre än kyrkan för övrigt. Vapenhus, sakristia och tillbyggnaden i norr är utförda på 1700- och 1800-talet.

Några tidiga målningar från medeltiden finns bevarade på triumfbågen och i koret, bland annat av de tre vise männen. Rester av målningar från 1400-talet finns på bågar och långhusväggar.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


NORRA STRÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Norra Strö kyrka är en kyrkobyggnad i Norra Strö. Den är församlingskyrka i Araslövs församling i Lunds stift.

Kyrkan i romansk stil uppfördes av sandhaltig kalksten i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Ursprungligen bestod den av långhus, lägre och smalare kor och halvrund absid, samt en fristående klockstapel. På 1400-talet fick kyrkan valv.

1593 byggdes ett vapenhus i gråsten i söder. Det fanns även en ingång i norr, som sannolikt var avsedd för kvinnor.

1837 skedde en större förändring av kyrkan. Då byggdes det huvförsedda tornet i gråsten. Kyrkorummet förlängdes västerut in i tornets bottenvåning. En ny sakristia byggdes på den norra sidan om koret. Det gamla vapenhuset raserades. Södra ingången sattes igen och huvudingången blev nu i väster. Även den gamla klockstapeln revs.

I absiden finns fragment av romanska målningar. Medan valven i koret och långhuset är dekorerade med välbevarade sengotiska kalkmålningar från omkring 1470. Dessa har tillskrivits Vittskövlemästaren Nils Håkansson och hans medhjälpare. Målningarna har bibliska motiv som visar syndafallet, barnamorden i Betlehem och flykten till Egypten med Jesusbarnet, men också scener ur helgonlegender. Målningarna restaurerades 1948 efter att ha varit överkalkade i flera hundra år. En ny renovering gjordes av konservatorn Herman Andersson 2003.

  • Predikstolen och altaruppsatsen är välskulpterade renässansarbeten som härrör från 1590-talet. Dessa är dekorerade med bl.a danska riksvapnet. Predikstolen är daterad till 1601.
  • Dopfunten är från medeltiden.
  • Ett flertal skulpturer från medeltiden finns bevarade. Däribland ett par träskulpturer från 1400-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


NORRA ÅSUMS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Norra Åsums kyrka är en kyrkobyggnad i Norra Åsum. Den är församlingskyrka i Norra Åsums församling i Lunds stift.

Kyrkan är troligen byggd under 1190-talet och var vid sitt uppförande en tilltagen och i landskapet väl markerad byggnad med sitt 30 meter höga och breda västtorn i romansk stil. I tornet finns på andra plan en emporvåning med fönster ut mot mittskeppet. De under 1400-talet två tillbyggda gravkapellen på kyrkans norrsida, numera dopkapell och sakristia, fungerade som begravningsplats åt borgherrarna på Lillöhus. Tornets emporvåning tros bl.a. ha begagnats av dessa borgherrar vid mässbesök. Kyrkan valvslogs med tidstypiska kryssvalv under mitten av 1400-talet.

Kyrkans ursprungliga vapenhus med ingång på mittskeppets södersida revs i samband med uppförandet av det nuvarande vapenhuset väster om tornet 1806. Spår av den gamla ingången syns i det västligaste söderfönstret i mittskeppet. Kyrkan har två bronsklockor, med okänt gjutdatum och tillverkningsort.

Byggherre var ärkebiskop Absalon Hvide i Lund tillsammans med den lokale frälsemannen Esbern Mule, båda omnämnda på en av Skånes yngsta runstenar, Norra Åsumstenen, som har sin nuvarande placering i kyrkans vapenhus. Översatt till modern svenska är lydelsen på runstenen: Kristus, Marias son, hjälpe dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule.

Nuvarande altaruppsats och predikstol uppfördes under 1600-talets första hälft, daterad till 1602 och är krönt med Kristian IV av Danmarks vapen, Kristianstads grundare. Altaruppsatsen har på baksidan ett emblem som förbryllat konsthistoriker. En trolig illustration av det gamla spelet spela topp tillsammans med bokstäverna U och T.

Dopfunten i sandsten dateras till 1200-talets första hälft. Denna var ursprungligen placerad vid triumfbågens norra sida, baldakinens fäste syns fortfarande ovanför platsen.
Restaurering

Under restaureringen 1971–1972 återfanns framför högaltaret en grav med efterlämningarna av en högrest man i 50-årsåldern. Arkeologen Magnus Lindhagen argumenterade under utgrävningen för att detta mycket möjligen kunde vara Esbern Mules gravsättning, då graven daterades till tidigt 1200-tal samt dess förnämliga placering i kyrkorummet.

Vidare återfanns kvarlämningar av de ursprungliga murade väggbänkarna och att kyrkorummet fick ny inredning i form av bänkar, altarkrans och orgel. Orgeln flyttades, dess ursprungliga placering i mittskeppet var vägg i vägg med nuvarande sakristian. Under 2000-talet ersattes altarkransen från 1971 av en replika från 1800-tal. Altaruppsatsen från 1600-talet återfick sitt ursprungliga utseende under restaureringen 1971–1972, då de sedan 1800-talet monterade bildtavlorna demonterades till fördel för de ursprungliga texttavlorna. De demonterade bildtavlorna återfinns på baksidan av altaruppsatsen samt i dopkapellet.

Delar av kyrkobänkarna från 1800-talet finns, tillsammans med andra tillvaratagna artefakter från kyrkan, förvarade i tornets emporvåning.
Omgivningarna

Kyrkan ligger i Norra Åsums socken omnämnd redan 1025 i samband med slaget vid Helgeå. Utgrävningar i Norra Åsums kyrkby har givit indikationer på ytterligare en kyrkobyggnad, troligen uppförd tidigare än stenkyrkan.[källa behövs] En äldre kyrkogård cirka 600 m norr om dagens, ger indikationer på en omstrukturering av byn under tidigt 1200-tal, i samband med stenkyrkans uppförande. Denna äldre kyrkogård omnämns som gravplats efter de i slaget om Helgå drunknade danskarna. Här finns även Åsums tidigaste bebyggelse från 1000-talet, belagda under arkeologiska utgrävningar [källa behövs]. Väster om stenkyrkan finns större jordvallsformationer som enligt vissa teorier kan vara rester av ett medeltida försvarsverk.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


NOSABY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Nosaby kyrka är en kyrkobyggnad i Nosaby. Den är församlingskyrka i Nosaby församling i Lunds stift.

Innan den nuvarande kyrkan byggdes stod här en stenkyrka från 1100-talet. Den gamla kyrkan hade med tiden betraktats som för liten, och församlingen ville bygga en ny kyrka. En ny kyrka hade diskuterats sedan mitten av seklet, men först 1871 kunde Kungl. Maj:t och församlingen komma överens om en byggnad i nygotisk stil efter ritningar av Helgo Zettervall. Kyrkan kunde invigas vid pingst 1875.

Erik Jerken har målat ett fönster som är placerat ovanför altaret 1937. Det består av sju cirklar med motiv ur Jesu liv. I centrum står korsfästelsen.

Få inventarier finns bevarade från den ursprungliga kyrkan.

Dopfunten tillverkades år 1875 av polerad ljus ek med ett dopfat som troligen härstammar från 1549.

Kyrkan har två kyrkklockor. Den större omgöts 1772 och har tre ornamentsbårder, två bredare vid halsen och en smalare vid slagringen. Den mindre omgöts 1778 och har en palmettbård vid halsen. Båda har gjutits av en klockgjutare vid namn Abraham Palmberg som var verksam i Kristianstad.

Kyrkan har två orglar och en flygel. Flygeln inköptes 1975 och har märket Schimmel. Läktarorgeln byggdes 1962 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 19 stämmor fördelat på två manualer. Kororgeln är väsentligt mindre och byggdes 1990 av Walter Thur i Torshälla. Den har sex stämmor på en manual.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

2/7 2020. Kyrkan öppen, så här är interiörbilder, plus en del nytt exteriört.


NYMÖ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Nymö kyrka är en kyrkobyggnad i Nymö. Den är församlingskyrka i Fjälkinge-Nymö församling i Lunds stift.

Kyrkan av tegel och sten uppfördes troligen vid mitten av 1200-talet. Under 1400-talet byggdes kyrktornet och kyrkorummet försågs med valv. På 1840-talet uppfördes en mindre sakristia i öster.

  • Dopfunten av sandsten är tillverkad på medeltiden av Vitaby-Maglehemsgruppen. Tillhörande dopfat av mässing fanns med i en förteckning från 1713.
  • Ett triumfkrucifix av ek är från början av 1200-talet.
  • Predikstolen är daterad till år 1626.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


OPPMANNA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Oppmanna kyrka är en kyrkobyggnad i samhället Oppmanna belägen på en höjd i närheten av Oppmannasjön. Den tillhör Oppmanna församling i Lunds stift.

Ursprungliga tegelkyrkan i romansk stil uppfördes på 1100-talet. Under 1400-talet förlängdes kyrkan åt väster och ett vapenhus byggdes till åt söder. Samma århundrade försågs innertaket med valv. 1772 byggdes ett kyrktorn ovanpå västra tillbyggnaden från 1400-talet. Norra korsarmen uppfördes 1805 efter ritningar av murarmästaren Nils Billing i Kristianstad. Vid mitten av 1800-talet övervägde man att riva kyrkan och bygga en ny. Kyrkan bedömdes vara för liten och dessutom förorsakade dåliga grundförhållanden sprickor i tornet som rasade juldagsmorgonen 1852. Istället för att riva kyrkan genomgick den åren 1855 – 1856 en radikal ombyggnad då den breddades och förlängdes åt väster. Norra korsarmen från 1805 inlemmades i det nya och bredare långhuset. I symmetri med norra korsarmen byggdes en ny korsarm åt söder. Ovanför västra ingången byggdes ett nytt torn. Vid en restaurering 1932 byggdes norra korsarmen om till dopkapell. 1955 fick altarväggen en al freskomålning utförd av Bertil Landelius. Av den ursprungliga kyrkobyggnaden återstår bara koret och den halvrunda absiden som är belägna bakom altarväggen. Målningar från 1200-talet finns i absiden. Ursprungskyrkans kor har ett kryssvalv från 1400-talet som saknar målningar.

  • Dopfunten från omkring 1200 tillskrivs Calcarius.
  • Mittpartiet av ett altarskåp är från omkring 1500.
  • Altaruppsatsen i kyrkans norra korsarm är från 1652. I altaruppsatsens mitt finns en tavla som skildrar Jesu instiftelse av nattvarden. En mindre målning skildrar Jesus som Smärtornas Konung.
  • Predikstolen är från slutet av 1500-talet. Dess bildfält har blomsterornament istället för bilder.
  • Det fristående altaret av grå granit är från 1969. Altaret smyckas av ett altarbrun från 1969 ritat av Bertil Landelius och vävt av Elisabet Holmer i Vånga.
  • Orgeln på 21 stämmor byggdes 1964 av Mårtenssons orgelfabrik. Orgelfasaden härstammar från den första orgeln från 1866.
  • I tornet hänger två klockor från 1521 respektive 1904.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya bilder plus interiör Juli 2019


RINKABY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Rinkaby kyrka är en kyrkobyggnad i Rinkaby, halvvägs mellan Kristianstad och Åhus. Dem tillhör Gustav Adolf-Rinkaby församling i Lunds stift.

Kyrkan är uppförd av tegel, förmodligen i mitten av 1200-talet. Valven har tillkommit senare men är rikt bemålade under slutet av medeltiden. Målaren tillhör den så kallade Vittskövlegruppen. Bilderna visar bibliska motiv i medeltida utformning. Målaren verkar dock inte ha inspirerats av skånska 1400-talsbönder utan kopierat bilderna från tyska träsnitt.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


RÅBELÖFS KAPELL

Hitta till kyrkan. Klicka här.

Detta är egentligen inte någon av svenska kyrkans kyrkor, men då jag hade vägarna precis förbi, kommer det med ändå.

Efter att i närmare hundra år ha varit degraderad till sädesmagasin blev Råbelöfs kapell på 1920-talet restaurerad av godsägare Gilbert Kennedy och åter tagen i bruk för gudstjänster. 1956 reste hans son, godsägare Douglas Kennedy, en klockstapel, och medel till en klocka insamlades. Korfönstret pryddes 1958 med en målning av Bo Notini. Kapellet har kvar sin medeltida dopfunt, och intressanta fragment av kalkmålningar – Vittskövlegruppen – har tagits fram.

Idag förvaltas kapellet av en stiftelse och är alltså inte församlingskyrka, men några gånger om året firar vi gudstjänst här, vilket varmt kan rekommenderas.

Råbelöfs kapell är byggd i typisk senromantisk stil med tornlöst långhus och rakslutet kor. Kapellet, som är byggt på 1200-talet, var en gång församlingskyrka för Råbelöfs församling. Då Råbelöfs och Fjälkestads församlingar gick samman 1835 byggdes kyrkan i Fjälkestad till och kyrkan i Råbelöf togs ur bruk. Kyrkans valv avlägsnades och kyrkan förvandlades till sädesmagasin. Detta räddade den troligtvis från förfall. Annars revs kyrkor eller förvandlades till ruiner sedan de upphört att fungera som kyrkor.

Upplysningarna hämtade från Svenska kyrkans hemsida.


S:TA MARIA KYRKA ÅHUS

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad Åhus. Den tillhör Åhus församling i Lunds stift.

Sankta Maria kyrkas äldsta delar uppfördes på 1100-talet, då ärkebiskopsstolen i Lund blev ägare till området vid Helge å. När Åhus på 1200-talet utvecklades till att bli en köpstad utvidgades kyrkan; bland annat utökades långhuset med i väster med 25%. Antagligen täcktes det samtidigt med nuvarande valv som stöder på tre kraftiga mittpelare.

På fasaden till den södra ingången finns åtta skulpturer som antagligen suttit runt den ursprungliga 1100-talskyrkans ingång. Sydportalen är mycket mer skulpterad än västportalen. Syd- och västportalens treklöverform är för Skåne unik, och närmaste motsvarighet finns i Visby domkyrka och i tyska Sachsen, exempelvis Magdeburg. Västportalens placering är emellertid inte ursprunglig, utan utgjorde på 1200-talet kyrkans norra ingång.

Invid korets norra vägg uppfördes efter 1200-talet en sakristia och utanför långhusets ingångar i söder och norr byggdes vapenhus. Idag återstår bara det södra vapenhuset, och intill detta finns också ett större kapell bekostat av Åhus skomakareämbete och invigt 1510. Kyrkan har sedan dess byggts om och byggts till åtskilliga gånger. I slutet av medeltiden restes kyrktornet i väster. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin restaurerade kyrkan 1905.

En renovering av kyrkans inre gjordes 1997–98.

Dopfunten är kyrkans äldsta inventarie från 1100-talet, och är av grönaktig kalksten och har en enkel romansk form utan skulpturdekor. Över dopfunten hänger en snidad och målad baldakin av trä från 1600-talet. Denna ansluter sig i stil till altare och predikstol.

Predikstolen från 1600-talet pryds av bilder av Paulus och de fyra evangelisterna i skickligt utfört renässansstil.

Altaruppsatsen är gjord 1636 och är ett utmärkt exempel på den skånsk-danska kyrkokonstens storhetstid. I mittpartiet framställs nattvardens instiftande, vilket inramas av fint snidade bilder och ornament. En konservering av altaruppsatsen gjordes 1996, och man upptäckte då att de ursprungliga färgerna bevarats under senare tiders övermålningar. De ursprungliga färgerna är nu framtagna. Målaren var Christoffer Kjelsen från Lund.

Orgeln är i gustaviansk stil och prydd med Gustav III:s namnchiffer. Orgelverket har ombyggts åtskilliga gånger, senast 1970, innan det förnyades helt i december 1998. Ombyggnaden gjordes av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgeln har 42 stämmor. Orgeln stod ursprungligen i långhusets sydvästra del i anslutning till en läktare, men när läktaren togs bort 1905 flyttades orgeln till öppningen till Skomakarekapellet.

På långhusets norra vägg hänger ett par epitafier till minne av Åhus siste borgmästare, Claus Hansen samt rådmannen Måns Hindrichsen – förnämliga prov på Kristian IV-tidens konst.

Kyrkan har ett votivskepp vid namn ”Martin Luther”. Detta tillverkades 1905 av Anders Glifberg.

Mariakyrkan äger en del värdefulla textilier, bland annat en röd mässhake och ett antependium med guldbrodyr från 1600-talet.

Bland Mariakyrkans silverskatt kan nämnas en vinkanna karolinsk stil gjord 1709 av silversmeden Conrad Kampf i Kristianstad. Nattvardskalken i sen barockstil skall enligt inskrift vara omgjord 1749, men antas vara i princip nygjord detta år av Zacharias Meyer, verksam 1711-1758 i Karlshamn. Kyrkan äger också en större vinkanna av Magnus Ljungqvist i Kristianstad från 1820. Ljungqvist har även tillverkat kyrkans sockenbudstyg samma år.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SKEPPARSLÖVS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Skepparslövs kyrka eller Sankt Petri kyrka är en kyrkobyggnad i Skepparslöv. Den är församlingskyrka i Vä-Skepparslövs församling i Lunds stift.

Nuvarande kyrka har en medeltida föregångare från 1100-talet som revs i början av 1840-talet. Endast tornet finns bevarat från förra kyrkan. 1841 till 1843 uppfördes en ny kyrka i nyklassicistisk stil efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander. 27 augusti 1843 ägde invigningen rum. 1928 och 1968 restaurerades kyrkan.

  • Från gamla kyrkan finns en dopfunt gjord av sandsten i romansk stil.
  • Kyrkans nattvardssilver, kalk och patén, köptes in från Råbelövs församling på 1830-talet.
  • En silverbrudkrona tillverkades i Vä 1597 av Hans Klaussön. Numera finns kronan i Kristiansstads Länsmuseum.
  • Mässhake från 1600-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


TROLLE-LJUNGBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Trolle-Ljungby kyrka är en kyrkobyggnad i Trolle-Ljungby. Den är församlingskyrka i Bäckaskogs församling i Lunds stift.

Kyrkans äldsta delar härstammar från 1200-talet. Omkring år 1300 försågs långhuset med valv. En första tillbyggnad av fyra tillkom på 1300-talet då kyrkan byggdes ut åt nordväst. Nästa tillbyggnad genomfördes omkring år 1450 och innefattar nuvarande kyrktorn. Tredje tillbyggnaden genomfördes år 1606 åt sydost. Fjärde tillbyggnaden var åt nordost och tillkom troligen år 1695.

  • Dopfunten av sandsten är samtida med kyrkan. Tillhörande dopfat av mässing är från 1500-talet.
  • Ett triumfkrucifix är från början av 1200-talet.
  • Altaruppsatsen är daterad till 1639.
  • Predikstolen är byggd 1848 av delar från 1600-talets läktarpredikstol. Predikstolen pryds med bilder av de fyra evangelisterna. Tillhörande baldakin hittades på vinden och hängdes upp 1928.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se