TRÄNE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Träne kyrka är en kyrkobyggnad i Träne som tillhör Träne-Djurröds församling i Lunds stift.

Kyrkan är byggd i romansk stil och dateras till omkring år 1200. På 1400-talet byggdes tornet och valv slogs.

I ett gravvalv under kyrkans kor ligger ett flertal slottsherrar från det närbelägna Ovesholms slott begravda.

Vid en restaurering 1947 framtogs de ursprungliga medeltidsmålningarna från 1553.

I januari 2003 rökskadades kyrkan i en brand som orsakades av ett elfel. Branden kunde dock snabbt släckas, men den förstörde församlingens gamla vackra kollekthåvar. Nya håvar har därefter köpts in och elsystemet har ersatts av moderna ledningar.

2007-08 byttes koppartaket på långhuset och absiden ut mot plåt och rötskador lagades.

  • Predikstolen och altaruppsatsen kommer troligen från slutet av 1500-talet.
  • Dopfunten är tidigmedeltida, troligen från slutet av 1100-talet.
  • Den förgyllda nattvardskalken är från 1620.
  • Kyrkan har två klockor. Den lilla är från 1620 och har gjutits i Helsingör. Storklockan bär årtalet 1836.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VILANS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vilans kyrka är en kyrkobyggnad i Kristianstad tillhörande Norra Åsums församling i Lunds stift. Det är en liten stadsdelskyrka belägen i området Vilan i sydvästra Kristianstad. Från den 1 januari 2014 ingår den i Kristianstads pastorat.

Kyrkan med tillhörande församlingshem invigdes 18 augusti 1963 av biskop Martin Lindström. Arkitekt var Filip Lundgren.

I kyrksalen finns en korvägg som är utsmyckad av Ralph Bergholtz och Randi Fisher.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VITTSKÖVLE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vittskövle kyrka är en kyrkobyggnad i Vittskövle, omkring 5 kilometer nordost om Degeberga och 28 kilometer söder om Kristianstad. Den tillhör sedan 2010 Degeberga-Everöds församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes ursprungligen under 1100- eller 1200-talet, någon exakt datering låter sig inte göras. De äldsta delarna är långhuset, koret och absiden. Här har man inte alls använt sig av tegel, så det hade kunnat stödja en tidigare datering. Dock anser vissa forskare att kyrkan är för stor för att tillhöra de äldsta kyrkorna. Det är också en öppen fråga om detta är den första kyrkan i Vittskövle socken eller om den föregicks av en träkyrka.

På 1400-talet bröts delar av den norra muren ned och en korsarm uppfördes. Den fungerade som kapell åt godsägaren på Vittskövle gård, Axel Pedersen Brahe och helgades åt Sankta Anna, jungfru Marias moder. Kapellet kan därför kallas Sankta Annas kapell.

På 1480-talet slogs takvalven och kalkmålningarna utfördes. Under mitten av 1500-talet uppfördes västtornet. Kalkmålningarna kalkades över på 1700-talet. 1899-1900 genomgick kyrkan en restaurering, främst interiört, då ny läktare, nytt altare och ny bänkinredning tillkom och de gamla kalkmålningarna togs fram. Korsarmens östra del blev gravkor.

I innertaket på Vittskövle kyrka utfördes under 1400-talets slut kalkmålningar i valven. De innehåller scener från skapelseberättelsen och syndafallet i långhusvalven.

I korets valv har det sannolikt funnits bilder ur Nicolauslegenden, men bara bilden av Sankt Nicolaus finns bevarad.

I Sankta Annas kapell finns också takmålningar i de två valven. I det östra valvet finns de fyra evangelisterna representerade med sina respektive symboler. Det västra valvet innehåller fyra kvinnliga helgon: Sankta Barbara, Sankta Ursula, Sankta Gertrud och Sankta Katarina.

Barnekowska sarkofagerna och epitafierna är uppställda i gravkoret bakom ett järnstaket.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VÅNGA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vånga kyrka tillhör Vånga församling i Lunds stift. Den ligger i samhället Vånga i Kristianstads kommun. Kyrkan är belägen på en höjd med utsikt över Vångaberget och Ivösjön.

Kyrkan uppfördes på 1200-talet och som byggnadsmaterial användes tegel. Efter omfattande ombyggnader återstår inte mycket av den ursprungliga kyrkan. Möjligen är södra långhusväggen av medeltida ursprung. Ursprungskyrkan hade ett kvadratiskt kor av storleken 6 x 6 meter och en rak östvägg. Långhuset var dubbelt så långt som koret och något bredare. År 1728 breddades kyrkan mot norr då långhusets och korets norrväggar revs. Några meter åt norr uppfördes nya väggar parallellt orienterade med de gamla. 1760 uppfördes kyrktornet som ersatte en tidigare klockstapel. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en stor ombyggnad år 1867. Då utvidgades kyrkan med tvärskepp åt norr och söder och blev korsformad. Koret revs och en halvrund sakristia byggdes till i öster. Långhuset och kyrktornet förblev intakta. Mellan den halvrunda sakristian och kyrkorummet byggdes ett skrank och framför skranket placerades ett nytt altare. En renovering genomfördes 1940 – 1941 då öppningen mellan kyrkorummet och sakristian murades igen. Därmed skapades en ny kyrkovägg som försågs med en al frescomålning utförd 1941 av Pär Siegård.

  • Endast dopfunten av granit finns kvar från den medeltida kyrkan. Den är i mycket dåligt skick och har förlorat sin fot. Dess dopskål saknar fals och uttömningshål.
  • En madonnabild, troligen från 1400-talet, förvaras på Lunds universitets historiska museum.
  • Predikstolen med renässansornament är ett arbete från 1590-talet.
  • Första orgeln tillkom vid ombyggnaden 1867. Nuvarande orgelverk med 17 stämmor byggdes 1973 av orgelbyggare Gunnar Carlsson, Borlänge. Ursprungliga fasaden från 1800-talet behölls.
  • I tvärskeppen hänger ljuskronor av glas som tillkom 1851. Malmkronorna i långhuset och koret tillkom 1940 respektive 1970.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VÄ KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vä kyrka är en kyrkobyggnad i Vä, fem kilometer sydväst om Kristianstad. Den är församlingskyrka i Vä-Skepparslövs församling i Lunds stift.

Sankta Maria kyrka i Vä byggdes under 1100-talet på kungligt initiativ, och uppfördes i romansk stil. På 1300-talet byggdes ett klocktorn åt söder, vilket blev påbyggt 1604. Kyrkan hade sedan tidigare två torn åt väster, men de hade troligen inga klockor. En utbyggnad åt norr, den så kallade nykyrkan, är från slutet av 1500-talet. Kryssvalven och granitpelarna är från 1200-talet. År 1804 lät man riva den övre delen av västtornen, varefter man byggde ut taket på långhuset ända till gaveln, och kyrkan fick därmed sitt nuvarande utseende.[1]

Kyrkoportalen och interiören är rikt smyckade. Några av landets förnämsta målningar från romansk tid finns bevarade i koret.[1] Målningarna togs fram vid en restaurering 1963.[1] Kyrkans donatorer är avbildade på triumfbågen. Valdemar den store räcker fram gåvor på den södra sidan och på norra sidan finns drottning Sofia med en modell av kyrkan i händerna. Däröver syns en bild av kyrkans helgon, jungfru Maria.

Predikstolen i renässansstil är från 1630 och altaruppsatsen i barockstil tillkom 1674. Bänkinredningen från 1700-talet är dekorerad med bibliska motiv av målaren Alexander Jungner.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VÄSTRA VRAMS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Västra Vrams kyrka är en kyrkobyggnad i den östra delen av byn Västra Vram som ligger precis söder om Tollarp vid Vramsån. Den är en av de två kyrkorna i Västra och Östra Vrams församling i Lunds stift. Kyrkan invigdes 1869 efter arkitekten Helgo Zettervalls ritningar, sedan en tidigare medeltidskyrka hade blivit för liten. Predikstolen och andra inventarier från den gamla kyrkan bevarades, men utseendet har sedermera förändrats flera gånger under 1900-talet.

Den tidigare kyrkan i Västra Vram byggdes av gråsten i romansk stil, förmodligen på 1300-talet, och blev sedan utbyggd med torn och vapenhus senare under medeltiden. För den växande församlingen blev kyrkan trång. Efter att ha uppfört läktare beviljades 1759 en tillbyggnad i norr, något som blev verklighet 1766.

De viktigaste källorna till kunskap om hur den medeltida kyrkan såg ut är kyrkans gamla dokument såsom biskopsvisitationer och räkenskaper. Modernare beskrivningar gjordes sedan under 1800-talet av arkitekten Carl Georg Brunius och Nils Månsson Mandelgren. En arkeologisk undersökning genomfördes också på 1950-talet.

Under mitten av 1800-talet hade församlingen växt sig så stor att den gamla kyrkan började bli besvärande liten. Under 1860-talets början tog församlingen på allvar tag i problemet. Byggmästare S P Löfgren utvecklade förslag på hur man skulle gå till väga. Man kunde välja att bygga ut kyrkan med korsarmar, men det har nackdelen att det blir svårt för vissa besökare att se prästen. Man beslöt sig därför för att bygga nytt.

1867 presenterade domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall ritningar som godkändes. Dessa innebar att medeltidskyrkan revs, och en helt ny kyrka i ungefärlig nygotisk stil började byggas. Det enda som behölls av den gamla kyrkan var en bit av det gamla tornet. Byggandet påbörjades i september 1868. Under byggandet uppstod en strid kring tornet. Vissa menade att det gamla tornet var för dåligt för att kunna bära det nya tornets spiror. Striden, som stod mellan byggmästare O Cedergren och församlingen gick ända upp i hovrätten.

Västra Vrams kyrka kunde invigas den 12 december 1869, tredje söndagen i advent, av biskop Wilhelm Flensburg. Kyrkan var då inte helt färdigbyggd, men det gick ändå att hålla gudstjänst i lokalen. Den nya kyrkan har en korskyrkeplan med ett västtorn. Det fyrkantiga tornet har en stor spira i mitten som flankeras av fyra mindre spiror i vardera hörnet. Två strävpelare hjälper till att hålla uppe tornet. Ovanför tornets västra portal finns ett stort rosettfönster. Även kyrkans tvärskepp åt söder och norr har stora rosettfönster. I långhuset finns det tio fönster. Även i koret finns tio fönster som placerats parvis. Fasaden är putsad i en gul färg med vita omfattningar kring fönster, knutar med mera. Interiören var smyckad med ett flertal schablonmålningar på bland annat valvbågar. I taket hängde tre ljuskronor för stearinljus, varav två av bandjärn i långhuset och en salongskrona med prismor i koret.

1934 gjordes en genomgripande renovering av kyrkan. Mer praktiska ingrepp var installation av en ny värmeanläggning och att ljuskronorna av bandjärn byttes mot elektrifierade sådana av mässing. Kyrkorummets färgsättning förändrades också markant. Fram till dess hade man behållit 1800-talets schablonoljemålningar i hela kyrkan. Nu togs nästan alla dessa bort, och ersattes av mer beiga nyanser. De enda schablonmålningar som bevarades var korsen i de fem medaljongerna ovanför korets fönster.

Under 1950-talet lade man också om kyrkans golv. Då passade man på att göra en arkeologisk undersökning där man fann den gamla kyrkans grundmurar. 1955 var det återigen dags att förändra kyrkans interiör. Till följd av den ökade sekulariseringen kom det färre på gudstjänsterna. Man minskade därför antalet sittplatser genom att lägga sidogångar till mittgången, samt ta bort de snedställda platserna längst fram.

1974 gjordes kyrkans kor om ordentligt. De fem korsen i korets medaljonger, vilka var den enda återstoden av 1800-talets schablonmålningar, byttes ut mot fem symboler med Guds hand i mitten och de fyra evangelisternas symboler fördelade på vardera sida. I de små kvadratiska delarna av fönstren målades tio symboler för att symbolisera tio guds bud. Man hängde också upp ett gammalt triumfkrucifix i kedjor så att det ”svävade” i koret. Sakristian flyttades från koret och istället inrättades en ny sakristia. Den placerades bakom skärmväggar i det södra tvärskeppet genom att man tog bort några bänkar. Detta sågs som ett provisorium, men kyrkan har fortfarande sin sakristia där.

Kyrkans predikstol kommer från den gamla kyrkan. Den tillverkades troligen under början av 1600-talet och har sedan målats om flera gånger. En baldakin tillverkades till predikstolen 1703 av bildhuggaren Gustav Kihlman. På 1700-talet målades predikstolen om, så även på 1800-talet då färgen blev pärlgrått. När den nya kyrkan byggdes fanns tankar på en helt ny predikstol, men man valde att behålla den gamla. Baldakinen användes dock inte. I den nya kyrkan stod predikstolen så att tidigare dolda sidor blev synliga, varför man gjorde vid dessa också. Under 1870-talet målades stolen om i en ekimitation och förgyllning. På 1900-talet återställdes stolen, först på 1930-talet genom borttagning av 1800-talets färglager och sedan på 1950-talet då man återställde predikstolen till 1600-talets renässansfärgsättning.

På fem av korgens sidor finns skulpterade bibliska scener med bibelcitat under varje tavla. Bilden närmast trappan föreställer Adam och Eva ätandes kunskapens frukt. Den andra visar en julkrubba och den tredje föreställer korsfästelsen. Den fjärde visar Kristi uppståndelse och den femte och sista den yttersta domen. Efter denna finns två fält till synliga, men dessa innehåller inga bilder utan enbart marmorering.

Kyrkans altare har förändrats flera gånger. Det blev aldrig riktigt färdigt när det byggdes; församlingen köpte aldrig någon altartavla, som Zettervall troligen tänkt sig eftersom han lämnat ett vitt fält för detta på ritningarna. Runt 1900 hade man en liten Kristusstaty, som på 1920-talet byttes ut mot en större. Vid 1950-talets restaurering var även inskaffande av en altartavla aktuellt, men det rann ut i sanden. Det nuvarande altaret uppfördes 1974 av gotlandskalksten, samtidigt med omdaningen av koret. På altarbordet står ett glaskors och sex ljusstakar.

Kyrkans triumfkrucifix kommer också från den gamla kyrkan. När kyrkan revs flyttades krucifixet och förvarades först på prästgården och sedan på kyrkvinden, för att slutligen hamna på Lunds universitets historiska museum. Krucifixet hade tagit mycket skada och saknade bland annat fötter. Runt år 1970 återfanns dock två fötter, som visade sig tillhöra krucifixet, i prästgården. Man kom därefter överens med Historiska museet om att flytta krucifixet tillbaka till Västra Vram där det sedan renoveringen 1974 hänger i koret, upphöjt i två kedjor.

Den nuvarande dopfunten av ek dateras till 1600-talet. Den har ett dopfat från 1500-talet i mässing. Dopfatet innehåller bilder med motiv från dråpet i Efraims skog. Den ska då ha ersatt den romanska stendopfunten. Stendopfunten stod sedan oanvänd, fram till en tid efter byggandet av den nya kyrkan då den flyttades till Östra Sönnarslövs kyrka. Där står den kvar.

Kyrkans 22-stämmiga huvudorgel togs i bruk 1965 och byggdes av A Magnussons Orgelbyggeri. Samtidigt med att den nya orgeln kom byggdes orgelläktaren ut till nuvarande omfattning. Den tidigare orgeln hade invigits 1875 och kom från firman Molander & Eriksson. Dess fasad var ritad av Helgo Zettervall, och förvaras numera i kyrkans tornrum. Senare gjorde sig behovet av en kororgel gällande, och 1983 kunde en sexstämmig kororgel invigas. Den var helt bekostad av donationer och tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.

I det norra tvärskeppet finns en oljemålning föreställande korsnedtagandet. Den skänktes till kyrkan 1791 och är utförd av Hans Holst. Längst ner på tavlan finns en banderoll med texten W: Wram Kyrka til prydnad, Skänkt af Tunnbindaren i Carlshamn H: Carl Wram. Pinxit H: Holst.

Nära korsnedtaglelsen hänger en del av ett epitafium, nämligen ett oljeporträtt på kopparplåt föreställandes sognepræsten Thomas Andersen Vierius och hans hustru Anna Truedsdotter. Epitafiet ska ha utförts 1657. Det hängde länge i medeltidskyrkan, men ställdes undan när den nya kyrkan byggdes. Det återfick sin plats i kyrkorummet på 1950-talet. Ramen har dock brutits upp i flera bitar och förskingrats, men vissa delar är bevarade på Lunds universitets historiska museum.

Längst ner i kyrkorummet finns två trätavlor med pastoratets kyrkoherdar sedan ungefär 1500-talet.

Medeltidskyrkans dörr av järnklädda ekplankor har bevarats på Lunds universitets historiska museum. Numera är den mörk och färglös, men en återgivning av Nils Månsson Mandelgren från 1800-talet och en undersökning från 1989 har visat att dörren varit dekorerad i rödockra, guldockra och grått. Troligen tillverkades den under senmedeltiden.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ÄSPHULTS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Äsphults kyrka är en kyrkobyggnad i Äsphult. Den är församlingskyrka i Äsphults församling i Lunds stift.

Kyrkan uppfördes omkring år 1200 i romansk stil. Under 1400-talet slogs valv. Tornet uppfördes troligen i början av 1600-talet. 1880 restaurerades kyrkan utifrån det förslag som Helgo Zettervall hade kommit med. Nya valv slogs i långhuset och tornet byggdes om.

Altaruppsatsen i barockstil tillverkades under första hälften av 1700-talet av Matthias Stenberg. Dess motiv är nattvarden och den är inramad av kolonner med Lukas och Matteus på vänstra sidan, samt Markus och Johannes på högra sidan.

  • Predikstolen är av ek och furu och består av delar från 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet.
  • Dopfunten är samtida med kyrkan och är liksom kyrkans sockel gjord av sandsten. Tillhörande dopfat av mässing är nedsänkt i dopfunten och pryds med en inskription.
  • Dopfatet skänktes 1661 av en kvinna från Vä.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ÖNNESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Önnestads kyrka är en kyrkobyggnad i tätorten Önnestad cirka 13 kilometer väster om Kristianstad. Den tillhör Araslövs församling i Lunds stift.

Ursprungliga kyrkan i romansk stil uppfördes omkring år 1200. Drygt hundra år senare tillkom kyrktornet. Under 1400-talet fick kyrkorummets innertak valv som försågs med målningar. Åren 1848-1854 gjordes en ombyggnad som innebar att kyrkan förlängdes mot söder. Takvalven revs utom i koret och i tornet. Åren 1907-1909 genomfördes en genomgripande renovering då innertaket fick ett nytt kryssvalv av tegel. Kyrkan återfick då sin ursprungliga öst-västliga orientering. Bakom altaruppsatsen har man tagit fram 1400-talsmålningarna.

  • Triumfkrucifixet är från slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet.
  • Altartavlan är en kopia av Carl Blochs målning Uppståndelsen.
  • Orgeln är byggd 1957 av Olof Hammarberg i Göteborg. Tillhörande orgelfasad är ritad av arkitekt Torsten Leon-Nilson i Ignaberga.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ÖSTERSLÖVS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Österslövs kyrka är en kyrkobyggnad i samhället Österslöv strax öster om Råbelövssjön. Den tillhör Nosaby församling i Lunds stift.

Österslöv gamla prästgård vid kyrkan är en av Sveriges äldsta bevarade prästgårdar och den äldsta bevarade prästgården i Skåne.

Den första kyrkan på platsen kan dateras till slutet av 1100-talet. Den revs 1875 för att ge plats åt den nya kyrkan som uppfördes mellan 1875-1878 efter ritningar av kyrkoarkitekt Helgo Zettervall. Den är byggd i nyromansk stil . Michael Treschow, dåvarande ägare av Karsholms gods, bekostade den nya kyrkan. Innehavaren av Karsholm var från 1648 till patronatsrättens avskaffande 1921 patronus i Österslöv. Invigningen ägde rum den 25 maj 1878 och förrättades av biskop Vilhelm Flensburg som lovprisade den nya kyrkan som han ansåg byggd i ”ädel stil, rymlig och prydlig och i alla avseenden förträfflig.”

I kyrkogårdens nordöstra hörn står en smärre obelisk till minne av riksdagsmannen Sven Nilsson (1813-1877).

Alla spår efter medeltidskyrkan är borta, men mellan den nuvarande kyrkan och gamla prästgården med rötter från 1600-talet har fem liggande gravhällar placerats för att markera platsen för den gamla kyrkans kor.

I Karsholms slottspark finns gamla kyrkans dopfunt av granit från omkring år 1200.

  • Dopfunt med praktfullt lock från 1600-talet.
  • Träplattor med bibliska bilder från 1600-talet.
  • Altaruppsats i rundbågestil med inskrift i mittfältet.
  • Predikstol även denna i rundbågestil med heliga gestalter i speglarna.
  • Öppen bänkinredning.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya bilder utan byggnadsställning Juli 2019


ÖSTERÄNGS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Österängs kyrka i stadsdelen Österäng i Kristianstad är en samarbetskyrka mellan Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) och Heliga Trefaldighets församling i Lunds stift.

Kyrkan invigdes 1975 av biskop Olle Nivenius. Från början hyrde församlingen lokalen av AB Kristianstadsbyggen. 1987 köptes den in av Heliga Trefaldighets församling. Då anslöt sig EFS och kyrkan blev en samarbetskyrka.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ÖSTRA SÖNNARSLÖVS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Östra Sönnarslövs kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Sönnarslöv. Den är församlingskyrka i Degeberga-Everöds församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes ursprungligen på 1100-talet samtidigt som hundratals andra skånska kyrkor. Det breda västtornet är lika brett som långhuset, nio meter på utsidan.

På 1400-talets slogs valv.

1861-1862 genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad. Då revs kyrkans långhus med dess valv och två långa korsarmar tillfogades i nord och syd. Korets absid revs och ersattes av en rak vägg. Därigenom finns bara koret och tornet kvar av den medeltida kyrkan.

1964-1965 restaurerades kyrkan. Korsarmarna kortades genom att nya väggar uppfördes. Man fick därmed ett vapenhus i söder och en bårrum i norr. Man tog bort 1800-talets valv och ersatte dessa med ett nytt innertak av trä. Andra förändringar var uppförandet av ett nytt altare i kalksten och en vidgning av altarringen. I koret fanns man senmedeltida kalkmålningar.

I korets valv finns fyra helgon gestaltade: Sankt Olof, Sankta Barbara, Sankt Knut och Sankta Gertrud. Målningarna tillskrives Vittskövlemästaren och utfördes under senare delen av 1400-talet, sannolikt på 1460-talet.

Alla helgon bär helgonkronor och sina attribut. Figurerna omgives av rankor och i ett hörn kan man se ett ansikte, vilket antas vara målarens eget porträtt. Målningarna hittades och togs fram på 1960-talet.

I koret hänger ett krucifix från 1400-talet. Det är lånat från Everlövs kyrka.

Predikstolen dateras till 1636.

Dopfunten kom ursprungligen från Västra Vrams kyrka, men har sedan flyttats till Everlövs kyrka. Den har ett icke-enhetligt utformande och man tror att foten är äldre än cuppan. Många menar att foten av sandsten är gjord av Tove Stenmästare runt år 1200. Cuppan är gjord i ett hårdare material. På den övre delen av cuppan finns repstav som på fyra ställen är dubbel. Längre ner på cuppan finns en palmettbård.

Lillklockan blev omgjuten i Ystad 1925 och väger 330 kilogram. Enligt Danmarks middelalderlige kirkeklokker från 1906 skulle klockan vara från 1400-talet eller början av 1500-talet. Storklockan från 1743 göts och har inskriften Soli deo gloria in exelsis samt inskrifter som talar om vem som då var biskop i Lund och kyrkoherde i församlingen.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Vid mitt besök Juli 2014 renoverades kyrkans tak. Även om det är klart positivt, blir det ju inte så trevliga bilder. Hoppas på att återkomma om ett år eller två.


ÖSTRA VRAMS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Östra Vrams kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Vram. Den tillhör Västra och Östra Vrams församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes under tidig medeltid i romansk stil. På 1400-talet välvdes den och försågs med torn.

Romanska kalkmålningar har bevarats.
I kyrkans finns två medeltida altarskåp av ek, ett med en Madonnabild och en med det norska helgonet Sankt Olof med underliggare. Madonnaskåpet har haft flera reliefer i dörrarna, men av dessa finns bara en kvar. Den visar Jesu födelse. Olofsskåpets dörrar är skadade och även där har reliefer försvunnit

Dessutom har kyrkan ett triumfkrucifix från 1400-talet.

Altaruppsatsen dateras till 1630. Även predikstolen och bänkinredningen är från denna tid.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se