S:T KNUTS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Knuts kyrka är en kyrkobyggnad i Lund tillhörande Lunds östra stadsförsamling i Lunds stift.

Kyrkan ligger i Linero Centrum och är en stadsdelskyrka för området Linero. Den är namngiven efter kung Knut den helige, som på 1080-talet skänkte stora jordegendomar till Lunds domkyrka. Eftersom många gator i området bär namn som anknyter till vikingatiden, så fick även kyrkan ett sådant namn.

Kyrkan är byggd 1972-73 och invigdes på Palmsöndagen den 15 april 1973. Arkitekt för kyrkan var Sten Samuelson Arkitektkontor AB i Lund. Byggnaden kännetecknas av sitt 13 meter höga tak.
Interiör

  • Sten Samuelson har även utformat altaret, predikstolen och dopfunten.
  • 1975 tillkom utsmyckningen av fönstret ut mot vinterträdgården. Den utfördes av keramikern Gabi Citron Tengborg, Lund. Materialet är olika stengodsleror. Samma konstnär har även gjort ljusstakarna på altaret och krukorna i koret.
  • Tavlan på norra väggen är utförd av konstnärinnan Elli Hemberg 1938. Den har som motiv Jesu möte med några lärjungar vid Tiberias sjö efter uppståndelsen. Den var ett tävlingsförslag som konstnärinnan lämnade till utsmyckningen av Skogskyrkogårdens kapell i Stockholm. Den hänger i kyrkan på deposition från Skissernas museum i Lund.
  • På södra gaveln hänger ett klockspel som inköptes från Ystads klockgjuteri 1980.
  • Kyrkan har en ikon föreställande Knut den helige sittandes till häst. Den är utförd av ikonmålaren Kjellaug Nordsjö.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


S:T LAURENTII KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Laurentii kyrka är en kyrkobyggnad i Lund. Den invigdes 1970 och är knuten till studentbostäderna Laurentiistiftelsen i Lund. Kyrkan ligger i korsningen Kastanjegatan – Södra vägen i södra Lund. För utformningen av kyrkan svarade Småhusbyrån. Kyrkan ligger inom Helgeands församlings område.

Laurentiistiftelsen är sedan 1938 en fristående studentbostadsstiftelse med kyrka inom Svenska kyrkan. Den visiterades 1997-2009 av biskop emeritus Bertil Gärtner och visiteras numera av biskop emeritus Biörn Fjärstedt. Församlingen, som följer Svenska kyrkans ordning och bekännelse, utmärks av en högkyrklig karaktär.

Präst vid stiftelsen är teol dr Carl Johan Axskjöld. Han efterträdde hösten 2009 teol dr Bo Brander. Bland tidigare föreståndare kan nämnas professor Bengt Holmberg och teol dr Christer Pahlmblad. Societas Sancti Laurentii är en bönegemenskap bildad 1957 av studenter boende på stiftelsen.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SILVÅKRA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Silvåkra kyrka är en kyrkobyggnad i Silvåkra. Den tillhör Veberöds församling i Lunds stift.

Kyrkan härstammar från 1100-talet då koret byggdes. Sedan dess har kyrkan byggts om ett flertal gånger. Kyrkans huvudentré vetter mot söder då besökarna förr kom med båt från den numera sänkta Krankesjön.

De äldsta inventarierna är dopfunten samt en skulptur med Jungfru Maria och Jesusbarnet som härstammar från medeltiden. Predikstolen med sexsidig korg är från 1578.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STORA RÅBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Stora Råby kyrka är en tegelkyrka i Stora Råby. Den tillhör Lunds östra stadsförsamling i Lunds stift. Kyrkan är belägen på en grusås 27 meter över havet och har en kyrkogård som inhägnas av en kallmur.

Den första kyrkan i Stora Råby var en stavkyrka av trä. Den stod troligen på samma plats som den nuvarande tegelkyrkan vilken uppfördes under 1200-talet. När kyrkan byggdes bestod den av ett långhus med ett smalare rakavslutat kor. Den byggdes av tegel och med gråsten vid socklarna. I kyrkans ungdom var teglet synligt. I stället för valv hade kyrkan brädfodrat innertak och yttertak av bly eller tegel. Triumfbågen är stor och har en antydan till spetsbåge. Den har en rödvit bård som tros stamma från långhusets invigning.

Under 1400-talet byggdes ett vapenhus av tegel vid kyrkan i söderportal och i slutet av medeltiden slogs valven. I långhuset finns stjärnvalv, i koret och tornrummet kryssvalv medan vapenhuset har platt tak.

Tornet, som byggts under medeltiden, byggdes om år 1770. 1773 vidgades kyrkans fönster. 1817 sattes ett solur av skiffer upp ovanför portalen till vapenhuset. 1843 tog sig Carl Georg Brunius an kyrkan. Han byggde då två kraftiga strävpelare mot västfasaden för att stabilisera tornet.

År 1909 genomförde Theodor Wåhlin en genomgripande restaurering av kyrkan. Mellan Brunius strävpelare byggdes ett nytt vapenhus med tunnvalv och en ny västportal togs upp. Det gamla vapenhuset blev sakristia.

I östra kormuren tog Wåhlin upp en gammal gotisk fönsteröppning som länge varit igenmurad. Fönstret har en rundbåge upptill med en svag antydan till spets och är det enda ursprungliga fönstret som finns kvar i kyrkan.

Vid restaureringen hittade man fragment av medeltida kalkmålningar på kyrkans norra väggar och vid triumfbågens norra del. Kalkmålningarna föreställde människans levnadshjul med de olika levnadsstadierna: födelse, ungdom, vuxen, ålderdom och död. Dessa ansågs dock som alltför skadade och kalkades över. De finns delvis bevarade tack vare Wåhlins fotografier under restaureringen. En målning som dock bevarades är en bild av treenigheten där Gud, Fadern, håller den döende Jesus, sonen, i sina armar, den så kallade nådastolen. Duvan, som symboliserar Den Helige Ande, finns dock inte med lika tydligt. Målningen skyms delvis av ett valv. Vid predikstolen finns ett konsekrationskors från kyrkans invigning.

Under Wåhlins renovering flyttades både predikstol och altaruppsats till Historiska museet i Lund. I stället fick kyrkan en ny predikstol och ny bänkinredning.

År 1934 ledde Eiler Græbe en restaurering av kyrkan. Bänkarnas gavlar byttes ut och ryggarna kortades samt fick sin fyllning utbytt mot raka ryggstöd. Två bänkar i långhusets norra del togs bort för att ge plats åt dopfunten framme vid koret. Man flyttade kyrkokistan till sin nuvarande placering vid predikstolen, hängde upp en kalvariegrupp ovanför ingången till tornrummet i långhuset och satte in en glasmålning i korfönstret.

År 1969 fick kyrkan en ny orgel. Samtidigt passade man på att måla om väggarna och valven, och bänkinredningen målades om igen. Torsten Leon-Nilsson ledde detta arbete.

År 1976 genomfördes en omfattande renovering av kyrkans exteriör och fasaden putsades om.

År 1997 gjordes restaurering av kyrkan då man bland annat stabiliserade valven. Vid restaureringen gjordes flera fynd i kyrkan.

Över altaret finns en glasmålning föreställande Jesus Kristus. Runt honom finns inskriften Gud vare tack som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus – Gud är kärlek -. Glasmålningen är utförd av Hugo Gehlin.

På altaret står två malmljusstakar. Kyrkliga Syföreningen i Stora Råby skänkte krucifixet och två silvervaser. (Adventsljusstaken på bordet hör inte till de ordinarie inventarierna.)

Dopfunten höggs av sandsten under 1200-talet. Den har en enkel utformning med slät skål. Dopfatet skänktes till kyrkan den 10 augusti 1690 av dåvarande kyrkoherden Severin Torslow. Denna dag var Sankt Laurentius, och dopfatet skänktes troligen på denna dag eftersom Laurentius är Lunds domkyrkas skyddshelgon. På dopfatet finns första satsen i vers 16, kapitel 16 i Markusevangeliet ingraverad på latin. I Bibel 2000 översätts den som Den som tror och blir döpt skall räddas. Den dopskål som används numera skänktes till kyrkan 1945 till minne av två församlingsbors rubinbröllop.

Vid dopfunten står en madonnastaty från Oberammergau. Det är utifrån denna som man har färgsatt kyrkans interiör. Predikstolen, bänkinredningen med mera bär färger av denna staty. På statyn sitter Maria på en tron och bär krona. Jesusbarnet håller i ett gyllene äpple.

Nummertavlan är från 1804.

Orgeln placerades vid Wåhlins restaurering 1909 på läktaren ovanför vapenhuset. Den nuvarande orgeln byggdes 1969 av Mårtenssons orgelfabrik. Orgeln har tretton stämmor som fördelas på två manualer och pedal. Orgelfasaden är tredelad.

Predikstolen gjordes 1909. På den står de två första satserna i 22:e versen, första kapitlet i Jakobsbrevet: Blifven ordets görare och icke allenast hörare. I en av de fyra speglarna finns ett latinskt kors med strålar och törnekrona. På korsets fyra spetsar finns blomkalkar. De tre andra speglarna är tomma.

Vid predikstolen finns en kyrkkista från 1774.

Mitt emot koret, ovanför dörren till det västra vapenhuset, hänger en sentida kalvariegrupp. På den gestaltas Jesus på korset med Maria och aposteln Johannes undertill. Kalvariegruppen hängdes upp i samband med restaureringen 1934. På den finns orden ”Kommen till mig I alle”.

På en vägg i kyrkorummets bakre del hänger en trärelief av Henric Schartau som var kyrkoherde i Stora Råby församling 1793-1825. Reliefen utfördes 1937.

De äldsta delarna av kyrksilvret är nattvardskalken och paténen som båda dateras till 1631. Ovansidan av paténen är förgylld, på dess undersida finns Jesus och apostlarna ingraverade. Även nattvardskalken är gjord av förgyllt silver och har ett krucifix som sitter fast vid dess fot. På krucifixet finns en inskription som förtäljer att kalken och patén donerades av Axel Olsen, kanik i Lund. Vinkannan och oblatasken ska enligt sina inskriptioner ha gjorts 1938. En sexsidig brudkrona med bergkristaller på tinningarna gjordes 1935 av Wiwen Nilsson.

Kyrkan upplyses av fyra ljuskronor i mässing. Till den ljuskrona som finns i koret används levande ljus medan de övriga tre är elektrifierade. Kyrkan har två klockor. Storklockan göts 1519 och lillklockan har gjutits om 1774, 1803 och senast 1928. I sakristian (det tidigare vapenhuset) finns en tavla med Karl XIII:s tal till ständerna 1817 och flera porträtt av kyrkans tidigare präster.

Alla kyrkotextilier i Stora Råby är tillverkade under 1900-talet. Kyrkans äldsta mässkrud gjordes på 1920-talet. Många kyrkotextilier är gåvor, till exempel altarbrun, predikstolskläde och mattor.

Många inventarier i kyrkan har flyttats till Historiska museet i Lund, bland annat en altaruppsats från 1588 och den förra predikstolen.
Kyrkogården

Kyrkogårdens äldsta del ligger mellan kyrkan och den södra muren. Där finns flera äldre gravstenar. Under 1800-talet utvidgades kyrkogården tre gånger: 1835 i öster, 1864 i norr samt 1894 i väster. 1929 företogs en sista utvidgning norrut.

Eiler Græbe ritade ett bårhus och ekonomibyggnad som byggdes 1959.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STÅNGBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Stångby kyrka är en kyrka i Stångby kyrkby någon mil nordväst om Lund. Den är församlingskyrka i Torns församling i Lunds stift.

Kyrkan härstammar från 1100-talet och består av halvrund absid, kor, långhus och kyrktorn. Murarna är helt täckta av vit puts. På norra långhussidan har rester efter en romansk sandstensportal och en romansk fönsteromfattning tagits fram och synliggjorts. På södra långsidan har på samma sätt en romansk fönsteröppning markerats.

Kyrkan byggdes om på 1800-talet under ledning av CG Brunius då ett vapenhus revs. Kyrkan totalrenoverade 1869-70 då bland annat tornet byggdes och långhuset förlängdes.

Kyrkan har under 2006 genomgått en renovering av takstolar och yttertak samt målats om.

Den 26 juli 1830 besiktigades kyrkan och man konstaterade då att:
” Kyrkans byggnadstid är obekant. Deraf att kyrkan är både bred och hög i jemförelse med dess längd, samt, oaktadt, folkmängdens förökande, tillräckligen rymlig, torde man kunna sluta, att han ej är särdeles gammal – Märkligt är, att Tornet blifvit uppfört på östra ändan„

I samma skrivelse omtalas att två kyrkklockor hängde i tornet. Den större klockan hade en inskription som berättade att den första gången var gjuten 1670 av Jehremias Ludvig och sedan blivit omgjuten 1736. Den mindre klockan bar inskription med årtalet MDCIX och namnet på gjutaren, Hans Wolf Endtfeller. Kyrkklockorna hängde i ett torn som var påbyggt koret vilket framgår av en situationsplan på lantmäterikartan av 1768. På planen ses en mindre utbyggnad på norra sidan av koret, troligtvis ett utvändigt trapphus upp till tornet. Tornet har knappast varit medeltida vilket antydes i en kyrkobesiktning 1843 där det omtalas som ett ”svagt klockhus”.

1843 års byggnadsbeskrivning är mycket detaljerad och visar krkan i det skick den hade innan den stora restaureringen på 1860-talet. Den återges därför här i sin helhet:
”Sedan Stångby Församling på allmän sockenstämma beslutat, att i dess kyrka bereda, genom ett nytt fönsters upptagande, mera ljus samt att för detta ändamåls vinnande tillmura nuvarande ingången å södra långsidan samt öppna en ny sådan å vestra gafelmuren, har jag, anmodad att häröfver yttra mig, besigtigat samma kyrka och får i afseende härpå meddela följande:

Stångby kyrka är uppförd i rundbågestil med takhvalf i spetsbågstil. Den består af skepp, kor och utsprång. Å södra sidan ligger ett lågt vapenhus. Öfver koret höjer sig ett svagt klockhus med spira. Man har i sednare åren sökt med omsorg underhålla denna prydliga kyrka, och man yrkar med mycket skäl att deri få en bättre belysning. Jag delar församlingens mening, att i stället för södra ingången upptaga en ny fönsteröppning, hvilken bör sättas i noga harmoni med byggnaden. Deremot måste naturligtvis en ny ingång beredas, och den enda tjenliga platsen för en sådan är, såsom äfven Församlingen ansett, i mitten af vestra gafvelmuren och således midtemot gången och altarplatsen. Gamla ingången har sköna anslagsmurar af välarbetad sandsten med — bågslag deröfver och ett sinnrikt dörrfält. Denna herliga lemning af en ädel byggnadskonst bör icke genom en tillmurning och utbrytning dels undandöljas, dels förstöras; den bör fast hellre med varsamhet nedtagas och till den nya ingångens omfattning begagnas. — Om den förfallna, vanprydande trappan, som uppleder på hvalfen borttages, kan läktaren bli större samt få en bekvämare uppgång; man kan då ifrån läktaren uppkomma, som vanligt sker, på takhvalfen.„

Någon gång mellan 1843 och 1850 besökte Brunius Stångby kyrka. Av hans beskrivning framgår att arbetena 1843 endast inskränkt sig till vapenhusets nedrivande och ytterdörrens förflyttande till västra långhusgaveln. Fortfarande stod kyrkan med sina medeltida murar intakta, upptill avslutade av en rundbågsfris i sandsten. Anmärkningsvärt är att Brunius inte omtalar klocktornet som rimligtvis borde finnas kvar. Detta talar för att denna konstruktion inte varit av varken hög ålder eller speciellt iögonfallande. Brunius omnämner däremot att den gamla västportalen inmurats i en redan befintlig, ursprunglig, men sedermera igenmurad öppning i långhusets västgavel. Detta visar att Stångby kyrka antingen haft eller planerats ha ett romanskt västtorn:
”Stångby kyrka, belägen en half mil ifrån den sistberörda (Lackalänga), nämnes i erkebiskopen Absalons testamente af år 1201. Denna kyrka består af skepp, kor och rundel med skråkantiga socklar och rundbågiga taklister. Omgifningsmurarne äro uppförda af tuktad gråsten med hörnstycken och omfattningar af sandsten. Ett vapenhus å skeppets södra sida blef 1843 nedbrutet och en ny ingång upptagen å skeppets vestra gafelmur, hvarest en stor rundbetäckt öppning påträffades. Det vill synas, som denna öppning, hvars omfattning bestående af huggen sandsten saknade både yttre och inre smygar och anslag, varit ärnad till genomgång för ett blifvande torn. Samma öppning var så stor, att södra ingångens prydliga portal med dithörande dörrfält kunde deri inpassas. På detta sätt blef denna portal, som vid vapenhusets nedtagande utbröts för att i dess ställe anbringa en fönsteröppning, räddad från förstöring.„

Åren 1869-1870 genomfördes en radikal ombyggnad av Stångby kyrka. Ett torn efter ritningar av J.F. Åbom uppfördes i väster och de nuvarande, stora fönsteröppningarna i långhus och kor tillkom. Långhusmurarna förhöjdes varvid den romanska sandstensfris som tidigare avslutat murarna upptill borttogs. Åboms ritning av kyrkan av år 1869, den äldsta detaljerade återgivningen av kyrkobyggnaden, visar både plan, såväl som sido- och tvärsektioner. På ett ritningsoriginal som numera hänger i kyrkan, har med röd färg angivits de förändringsarbeten som denna renovering innefattade. Med denna färg har angivits långhusmurarna till den västligaste valvtravén i långhuset, tornet samt långhusvalvet i en tvärsnittssektion.

I samband med uppförandet av en ny orgel och frågan om nytt golvs inläggande har Theodor Wåhlin besiktigat kyrkan 1912. Han anger då att det 1869:
”togs en dörr upp i absidens mur, långhuset förlängdes åt väster, stora spetsbågiga fönster sattes in i långhus och kor, torn i väster. Då västra gaveln revs, störtade det västra långhusvalvet in, men valven återuppfördes med de tidigare som förebild. Den medeltida detaljbehandlingen är förlorad, men inte kyrkans historiska karaktär.„

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SÖDRA SANDBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Södra Sandby kyrka är en kyrkobyggnad i den norra delen av Södra Sandby. Den är församlingskyrka i Södra Sandby församling i Lunds stift.

Kyrkans äldsta delar härstammar från 1100-talets slut. Under senare delen av medeltiden byggdes tornet av gråsten. I tornets bottenvåning finns ett ursprungligt kryssvalv. 1797 bygges tornet om och höjdes. 1847 byggdes den norra korsarmen. Koret ombyggdes 1911. Samma år ändrades även tornet.

  • Kyrkan inhägnas av häckar och murverk.
  • Dopfunten av sandsten har en cuppa från slutet av 1100-talet. Foten tillverkades 1911.
  • Ett triumfkrucifix är från senmedeltiden.
  • Predikstolen i nyantik stil är byggd 1847.
  • Ett ekskåp från 1500-talets senare hälft finns i vapenhuset.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VALLKÄRRA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vallkärra kyrka är en kyrka i byn Vallkärra på Lundaslätten. Den tillhör Torns församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes på 1100-talet i romansk stil, men av den kyrkan finns nu bara koret kvar.

Precis som många andra Lundakyrkor gjordes en omfattande renovering på 1800-talet av CG Brunius. Vallkärra kyrka byggdes om 1844-1845 och genomgick då en omfattande karaktärsförändring. Bland annat fick kyrkan en tre gånger så stor yta. Den restaurerades dock 1906-1907 av Theodor Wåhlin och fick då sitt nuvarande utseende.

Kyrkklockan i klockstapeln utanför Bosebo kyrka på Kulturen i Lund kommer från Vallkärra kyrka. Den är från 1621 och såldes till Kulturen 1907. Den ersattes då med en ny klocka. Dessutom finns ytterligare en klocka från 1804.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VEBERÖDS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Veberöds kyrka är en kyrkobyggnad i Veberöd. Den är församlingskyrka i Veberöds församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes runt år 1200. 1830 färdigställdes norra korsarmen. 1848 byggdes det nuvarande tornet. 1860 byggdes södra korsarmen.

  • Dopfunten av sten är troligen samtida med kyrkan.
  • En predikstol är daterad till 1591.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VOMBS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vombs kyrka är en kyrkobyggnad som står på en kulle ovanför samhället Vomb. Den tillhör Veberöds församling i Lunds stift. Knappt en kilometer nordost om kyrkan ligger Vombsjön.

Liksom så många andra skånska kyrkor härstammar Vombs kyrka från tiden omkring år 1200. Av denna ursprungliga kyrka återstår långhuset. Under 1400-talet försågs innertaket med valv. Kalkmålningar tillkom i långhuset under 1200-talet samt senare delen av 1400-talet.

År 1871 byggdes kyrkan om och då tillkom bland annat ett trappgavelstorn, ett nytt tresidigt kor och korsarmar. Arkitekten bakom ombyggnaden var Helgo Zettervall.

  • Vid kyrkobyggnadens södra sida stod tidigare en klockstapel av trä.
  • Dopfunten är av kalksten och härstammar från 1200-talet och är samtida med ursprungliga kyrkan.
  • Dopfatet av mässing är från slutet av 1500-talet.
  • Predikstolen är från slutet av 1500-talet.
  • På läktarbarriären finns tolv snidade apostlafigurer från 1500-talet eller 1600-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VÄSTRA HOBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Västra Hoby kyrka är en kyrkobyggnad i Västra Hoby. Den är församlingskyrka i Torns församling i Lunds stift.

Större delarna av kyrkan härstammar från år 1886 då man tidigare hade rivit det mesta av den gamla kyrkan enligt Abraham Ludvig Hedins ritningar. Av den tidigare kyrkan återstår bara kyrktornet från medeltiden.

Den nuvarande kyrkan har ett trappgavelstorn med ett långhus samt absid. Kyrkan är vitkalkad på både in- och utsida och byggd i en stil som efterliknar den romanska.

På en vägg längre bak i kyrkan hänger ett altarskåp från 1400-talet. Förr förvarades det på Kulturhistoriska museet i Lund.

Skåpet är uppdelat i sammanlagt nitton fält. De nio första finns till vänster och handlar Jesu barndom och visar exempelvis omskärelsen, stjärntydarnas tillbedjan, barnamordet i Betlehem, flykten till Egypten och frambärandet i templet. Det tionde fältet finns i mitten och är betydligt större än de övriga. Detta visar korsfästelsen vid Golgata. De nio sista fälten finns till höger om Golgata och gestaltar passionshistorien.

Dopfunten, som har en rund och bullig form och är gjord av sandsten, är medeltida. På den finns ett dopfat av mässing från 1600-talet. Vissa partier på dopfunten är rödfärgade.

Altartavlan är en kopia av Carl Blochs Kristus med gosse. Den utfördes i olja 1886 av Hjalmar Berggren.

Den nuvarande läktarorgeln byggdes av Eskil Lundén, Göteborg, 1904 och har 528 pipor. Den kommer från den avlysta Odarslövs kyrka i samma församling och har ersatt den orgel från 1966 (byggd av Mårtenssons orgelfabrik) som man hade tidigare. Efter avlysningen av Odarslövs kyrka 2002 ville man nämligen ta till vara dess orgel, och i januari 2004 påbörjades arbetet med att flytta orgeln. Under tiden förvarades orgeln på Mårtenssons orgelfabrik där den även reparerades för 650 000 kronor. Bland annat lagades skador orsakade av gnagare. Sommaren 2004 gav länsstyrelsen sitt tillstånd och hösten samma år sattes orgeln upp i kyrkan. Den ”nya” orgeln passade precis in i kyrkans gamla orgelfasad, men man fick bygga ut orgelläktaren något för att den nya orgeln skulle få plats. Orgeln invigdes den 14 november.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se