Se en kortare översikt över kyrkor i Svalövs kommun HÄR, eller fotsätt till den fulla versionen här nedanför.

ASKS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Asks kyrka är en kyrkobyggnad i Ask. Den är församlingskyrka i Kågeröd-Röstånga församling i Lunds stift.

Kyrkan har långhus med västtorn, kor och vapenhus. Den är byggd av gråsten och är putsad och vitmålad. Kyrkan är byggd 1876-77 enligt Ernst Jacobssons ritningar och ersatte en tidigare romansk absidkyrka, som låg strax söder om den nuvarande kyrkan.

Kyrkan renoverades 1927 under ledning av Theodor Wåhlin. På 1950-talet skedde en ny omfattande renovering. 1972 fick tornspiran kopparplåt. Väntrum och toalett tillkom 1989. Fasaden har renoverats bland annat 1984 och 1998.

  • Altartavlan är målad 1905 av Mattias Taube.
  • Dopfunten av sandsten är från medeltiden.
  • Från den gamla predikstolen finns de fyra evangelisterna kvar och är nu upphängda på södra väggen.
  • Ett triumfkrucifix från 1500-talet är bevarat från den gamla kyrkan. Den hänger på norra väggen.
  • Den ena kyrkklockan är från medeltiden, medan den andra är från 1961.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


BILLEBERGA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Billeberga kyrka är en kyrkobyggnad i Billeberga Den är församlingskyrka i Billeberga-Sireköpinge församling i Lunds stift.

Nuvarande kyrkobyggnad förgicks av en medeltida kyrka i romansk stil som låg något kvarter väster om den nuvarande kyrkan. Vid en prostvisitation 1849 påtalades för församlingen att kyrkan var för liten. Församlingen hade försökt att utöka utrymmet genom en utbyggnad i norr, sätta bänkar i vapenhuset och genom att förlänga kyrkan i öster.

Den nya kyrkan utreddes under tio år, där platsen var det största tvisteämnet. Den gamla kyrkan låg lågt och nära ån med regelbundna översvämningar vår som höst. En del vårar fick tjälen till och med gravar att resa sig. Den nya kyrkan skulle vara belägen så att liknande problem inte uppstod.

1858 ålade biskop Thomander församlingen att bygga en ny kyrka. Den äldre kyrkan revs i oktober 1860 till förmån för den nya rymligare och pampigare stenkyrkan som restes ett hundratal meter åt väster om den gamlas plats och som delvis byggdes av material från den gamla kyrkan.

Platsen för den gamla kyrkogården används idag som minneslund där den gamla kyrkans grund är markerad med figurklippt buxbomshäck.

Den nya kyrkan uppfördes av byggmästare Haf, efter överintendent Fredrik Wilhelm Scholanders ritningar, och invigdes 1 januari 1862 av biskop Johan Henrik Thomander.

Kyrkobyggnaden är ovanlig på så sätt att den är en av endast ett fåtal kyrkor som har trappstegsutformning på alla fyra sidor av tornet. Det stora ljusinsläppet över koret bidrar till denna kyrkas unika särprägel.

Redan fem år efter invigningen konstaterade man att bygget var bristfälligt och församlingen hade stora problem med yttertaket.

1910 fanns planer på en genomgripande yttre och inre restaurering och 1914 konstaterades att kyrkan var olämplig för gudstjänstliv. 1915 fattades beslut om en genomgripande renovering och 45 000 kronor anslogs till detta. Söndagen 18 april firades den sista gudstjänsten innan renoveringen påbörjades och vid 17-tiden samma dag eldhärjades byggnaden och både takkonstruktion och interiör totalförstördes.

Kyrkan återuppbyggdes de följande åren i enlighet med de av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin utarbetade planerna. Av 1800-tals kyrkan behöll Wåhlin den nygotiska stilen utvändigt med långhus och smalt kvadratiskt västtorn med tinnade gavelrösen, men ersatte det tidigare sadeltaket med ett säteritak. Biskop Gottfrid Billing invigde den nya kyrkan vid högtidsgudstjänst Kyndelsmässodagen den 5 februari 1917 kl. 12. Inför invigningen hade det tryckts 550 inträdesbiljetter, 500 platser i kyrkan och 50 i koret. Trots alla människor blev det en kylslagen invigning eftersom värmeledningen inte fungerade.

Den östra delen av kyrkan består av en tresidig absid och västra delen av ett högt fyrsidigt torn. Koret försågs redan 1917 med en lanterin, som ger dagsljus direkt över altaret, men sattes igen 1939 i samband med andra världskrigets utbrott för att förhindra att kyrkan blev ett uppenbart navigationsmärke för fiendeflyg. Långskeppet är byggt med två pelarrader vilket ger två sidoskepp. Valvpelarna är prydda med kapitäl gjorda i sandsten. Golvet är av polerad kalksten utom under bänkarna där det finns trägolv. Interiört har kyrkan en diskret jugendstil med inredning av brunbetsat trä med guldliknande ornament.

Under renovering av kyrkan 1993 togs den igensatta lanterinen upp igen och under Länsstyrelsens överinseende skiftades byggnadens åldriga värmesystem ut och ersattes av en jordvärmeanläggning som förutom de ekonomiska fördelarna även skulle ge ett jämnare och för inventarier gynnsammare klimat. Enligt uppgift framkom inga spår efter medeltida eller förhistoriska anläggningar eller aktiviteter i samband med det utvändiga grävarbetet.

  • Koret smyckas av en madonnabild utförd under första världskriget av Celestine Nyrop från Köpenhamn (som samtidigt även utsmyckade salen och nedervåningens tak på gården Karlsfält, Tågarp). Maria flankeras av änglar med fridsbudskap.
  • Dopfunten är från 1918 och uthuggen i kalksten från Ignaberga. Den är smyckad med symboler för de fyra evangelisterna.
  • Bland textilierna finns en äldre mässhake med tetragrammet JHWH på framsidan.
  • Nuvarande orgel är byggd 1967 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 18 stämmor.
  • Billeberga kyrkas två klockor är gjutna i Stockholm av metallen från de gamla vid branden skadade klockorna.

Stora klockan har följande inskription: ”År 1916 i konung Gustav V:s tionde regeringsår då krig med storm och blodig klädnad rasade. Blef denna klocka gjuten i Stockholm av KG Bergholtz och Co och uppsatt i tornet till Billeberga efter branden den 18 april 1915 uppbyggda och nyinredda kyrka. Kyrkoherde var då Justus Lindau, kyrkvärd Nils B. Mattsson i S.Möinge och Måns Nilsson i Wermö. Biskop i Lunds stift var doktor Gottfrid Billing.”

Lilla klockan har följande inskription: ”Kommen till det rum der Herren dyrkas det är heligt, det är himlens port. Kommen till att helgas, lugnas, styrkas på den dag, som Herren hafver gjort Jesu vänna, hållen andans enhet genom kärlekens och frihetens band och samvets ro, med hjärtans renhet vandren Jesu väg till härlighetens land.”

I en uppteckning från 1930 på Folklivsarkivet i Lund nämns Billeberga kyrka som en av två möjliga platser där en harmlös version av de dödas julotta ägt rum. Stefan Isaksson nämner händelsen i sin bok ”Skånska spöken: gastar och gengångare i bondesamhällets folktro” (ISBN 9789173310963).

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya foto 20/10 2016


FELESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Felestads kyrka är en kyrkobyggnad i södra Svalöv. Den tillhör Svalövsbygdens församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes i romansk stil av tegel runt år 1200. Koret är smalt och har en absid. På 1870-talet byggdes kyrkan om efter Carl Georg Brunius ritningar. Då, 1871, tillkom tornet med trappgavlar. I kyrkan finns senmedeltida kalkmålningar. Väster om kyrkporten står två gamla gravstenar från 1600-talet.

Kyrkans äldsta inventarie är dess dopfunt av palmettyp som tros vara lika gammal som kyrkan. Det profana dopfatet av mässing tillverkades på 1500-talet.

Predikstolen dateras till 1601. Den kom till kyrkan 1750 efter att ha köpts från Skårby kyrka som hade en predikstol över. Predikstolen var ursprungligen en gåva från släkten Brahe, varför det finns berättelser om släkten på stolen.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


HALMSTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Halmstads kyrka är en kyrkobyggnad i Halmstads socken i Skåne. Den tillhör Kågeröd-Röstånga församling i Lunds stift.

Där nuvarande kyrka står uppfördes en kyrkobyggnad under 1100-talet. Denna revs 1862 och en ny stenkyrka stod färdig 1863 enligt arkitekt Johan Adolf Hawermans ritningar. Det medeltida kyrktornet revs inte utan ingår i nuvarande kyrkobyggnad.

  • Dopfunten tillverkades omkring år 1200.
  • Krucifixet är det enda som återstår av det gamla altaret från 1703.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KONGA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Konga kyrka är en kyrkobyggnad i Konga. Den tillhör Kågeröd-Röstånga församling i Lunds stift.

Kyrkan uppfördes av sten i romansk stil omkring år 1200. Då bestod kyrkan av absid, kor och långhus. Under 1400-talet slogs valven. Kalkmålningarna anses vara samtida med valven och är besläktade med målningar från den så kallade Vittskövlemästaren. Så sent som 1796 byggde man till kyrktornet som ersatte en klockstapel.

  • Dopfunten tillkom samtidigt med kyrkan.
  • Nuvarande altartavla målades 1910 av Mattias Taube och är en kopia av en tavla utförd av Carl Block från Holbæk i Danmark.
  • Altaret av huggen kalksten är från 1910.
  • Altarkrucifixet kom till kyrkan 1962 och är en gåva från en anonym givare.
  • I tornet hänger en kyrkklocka gjuten 1734.
  • Predikstolen tillkom någon gång före år 1700.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KÅGERÖDS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kågeröds kyrka är en kyrkobyggnad i Kågeröd. Den är församlingskyrka i Kågeröd-Röstånga församling i Lunds stift.

Kyrkan är byggd av sten i romansk stil och härstammar troligen från senare delen av 1100-talet. Valven slogs på 1400-talet och sannolikt tillkom då kyrktornet. Senare under medeltiden, troligen på 1500-talet, förlängdes kyrkan åt öster. Ett tvärskepp åt norr byggdes till 1780, och 1797 byggde man på tornet.

  • I kyrkans valv finns kalkmålningar från slutet av 1400-talet som är målade av Everlövsmästaren.
  • I kyrkan finns ett epitafium över Brahesläkten. Astronomen Tycho Brahe föddes 1546 på Knutstorps borg strax utanför Kågeröd.
  • Predikstolen tillkom 1696 och altaruppsatsen 1703, båda skurna av bildhuggaren Gustav Kilman.
  • Ett triumfkrucifix härstammar från 1400-talets senare del.
  • I kyrkan finns en dopfunt i romansk stil.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KÄLLS-NÖBBELÖVS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Källs-Nöbbelövs kyrka är en kyrkobyggnad i Källs-Nöbbelöv. Den är församlingskyrka i Teckomatorps församling i Lunds stift. Den invigdes 1959 och var då den tredje kyrkan som byggts i församlingen.

Fram till 1800-talet hade Källs-Nöbbelöv en liten tornlös romansk absidkyrka. Man har tillskrivit stenmästaren Tove bygget och kan på så sätt datera kyrkan till ungefär 1180-talet. Från byggandet gjordes knappt några större ombyggnader utöver löpande underhåll. Under 1800-talet ökade socknens befolkning och en ny kyrka behövdes.
1800-talskyrkan

Medeltidskyrkan revs 1881 för att göra plats åt en ny kyrka. Den byggdes av gult tegel en liten bit söder om den gamla. Av den gamla kyrkan bevarades dopfunten och en tympanonrelief flyttades till Lunds universitets historiska museum.

Kyrkan var sparsmakat inredd och med en färgsättning typisk för 1800-talets slut. Eiler Græbe målade om kyrkan invändigt 1933 då den fick lite ljusare färger.

Kyrkan visade sig dock vara illa byggd. Efter bara några år blev det problem med underhållet. Redan när Græbe målade om interiören var kyrkan fuktskadad. Senare började teglet vittra. 1946 förvärrades problemen ytterligare då man upptäckte svåra angrepp av husbock i taket.

1948 kom Eiler Græbe med förslag på åtgärder. Församlingen valde då att riva den gamla kyrkan och bygga nytt, eftersom det var den billigaste lösningen. Detta hände i en tid då nya landsortskyrkor var ovanliga. Dessutom hade invånarantalet sjunkit ordentligt i församlingen, liksom i många andra landsbygdsförsamlingar. Därför skulle den nya kyrkan komma att bli mycket mindre än den gamla, som nu vara onödigt stor med tanke på att församlingen och antalet gudstjänstbesökare minskade. Den gamla kyrkan stängdes 1947 och gudstjänster hölls i en skolsal. Därefter dröjde det dock ett tag innan man kunde börja bygga den nya kyrkan och riva den gamla. 1957 kunde rivningen genomföras, den 1 juni föll tornet.

Därefter uppfördes en ny kyrka enligt Eiler Græbes ritningar. Den är byggd av sten och invigdes 1959. Gudstjänstrummet är månghörnigt. Tornet är litet och sträcker sig inte långt över salens höga taknock. Ovanligt nog har kyrkan sin ingång i öster och koret med altare i väster. Detta berodde på att Eiler Græbe tyckte att församlingen skulle slippa gå runt sin kyrka varje gång de skulle in eftersom parkeringsplatsen ligger i öster.

  • Altaruppsatsen av trä är gjord av Ivan Jakobsson.
  • Dopfunten kommer från medeltidskyrkan och skulpterades av Tove.
  • Orgel med 7 stämmor, 2 manualer och pedal byggd 1957 av Wilhelm Hemmersam som kororgel till Ängelholms kyrka.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Nya bilder tagna 6/6 2015