HEMMESDYNGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Hemmesdynge kyrka är en kyrkobyggnad i Hemmesdynge. Den tillhör Källstorps församling i Lunds stift.

Kyrkan byggdes på 1100-talet och tillbyggdes under 1400-talet och 1800-talets mitt. Under 1400-talet byggdes kyrkans långskepp ut. Under 1800-talet byttes fönsterna ut mot större samt att de medeltida målningarna kalkades över.

Dopfunten är tillverkad på 1400-talet, till denna hör en dopskål från 1600-talet. Altartavla,predikstol och orgel är från 1800-talet.

På kyrkogården finns det en gravsten som beskriver hur Mätta Larsdotter sju dagar efter sin död födde ett dött barn. Texten på stenen lyder:

Truls Olssons och hans k. hustru Mätta Larsd som döde d.7.set 1781 lefde 38 år
Den mor som här sin hvila har
Var hafvande med en son då oförlöst Hon dödde
7 dagar efteråt hon honom framfödde
till dubbel sorg för man och far
då af händelsen så många blivit rörda
här äfven löser du försynens styrsel vörda

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KYRKOKÖPINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Kyrkoköpinge kyrka är en kyrkobyggnad på en höjd i byn Kyrkoköpinge vid vägen mellan Trelleborg och Gylle. Den tillhör Dalköpinge församling i Lunds stift. Före 2002 tillhörde kyrkan Kyrkoköpinge församling.

Kyrkan uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet och byggdes i romansk stil. Ursprungligen bestod kyrkan av ett långhus, ett kor och en absid. Den hade ett platt trätak men detta ersattes senare under medeltiden med kryssvalv och då byggdes dessutom ett torn till i väster och ett vapenhus i söder. Valven försågs även med målningar vilka dock kalkades över i samband med reformationen. Vid restaureringen 1894 fann man dem igen, men istället för att ta fram dem bestämde man sig för att förse valven med moderna målningar istället. Först vid restaureringen 1960-1963 togs de medeltida målningarna fram igen så gott det gick.

På grund av närheten till Gylle kyrka hade Kyrkoköpinge och Gylle kyrka under långa tider samma kyrkoherde. 1555 var Kyrkoköpinge kyrka till och med rivningshotad i och med att man ansåg att folket i Kyrkoköpinge lika gärna kunde ta sig till Gylle kyrka.

Ursprungligen hade männen och kvinnorna varsin ingång och männen fick gå in genom vapenhuset i söder medan kvinnorna hade en egen ingång mittemot på långhusets nordvästra sida. Med tiden föll denna sed ur bruk och kvinnoingången murades igen. 1834 revs vapenhuset och ingången ersattes med ett fönster. Istället öppnades den nuvarande huvudingången i tornets västsida.

Den utvändiga längden på kyrkan är drygt 26 meter, varav ungefär hälften utgörs av långhuset, och den utvändiga bredden är cirka 9 meter. Kyrkan är sparsamt utsmyckad på utsidan. Utmed långhusets och korets taklist löper en romansk rundbågsfris och tornet samt långskeppets östra sida är försedda med gotiska trappgavlar. Sedan 1800-talet har kyrkan koppartak men innan dess användes omväxlande tegel och bly som takmaterial. Fönstren är enkla romanska rundbågsfönster. På korets östgavel finns en medeltida prydnad ovanför absidtaket i form av ett i sten hugget mansansikte försedd med en hjälm.

Kyrkoköpinge kyrka är enskeppig och indelad i 4 kryssvalvsförsedda travéer, varav 1 tillhör tornet, 2 långskeppet och 1 koret. Därutöver tillkommer den halvrunda absiden som är försedd med en för prästerna avsedd dörr.

Den i sydöstra hörnet av långskeppet placerade predikstolen från slutet av 1500-talet är gjord i renässansstil och är försedd med en baldakin. Predikstolen domineras av 4 reliefer som föreställer de 4 evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes upptagna med arbetet med att skriva ned sina respektive böcker. Nedanför figurerna finns också bibelcitat hämtade ur respektive evangelists bok. Vilken evangelist som är vilken avslöjas också av evangelistsymbolerna som också finns avbildade.

Stendopfunten som är placerad i långskeppets nordöstra hörn är liksom kyrkan från 1100-talet och är därmed kyrkans äldsta inventarium. Cuppan är prydd med uthuggna palmettslingor och druvklasar och dopfuntens fot utgörs av ett lejon. Dopfatet från 1600-talets början är gjort av mässing.

I koret står altaruppsatsen från 1631, vilken i likhet med predikstolen är gjord i renässansstil. Altartavlan föreställer Kristi korsfästelse och vid sidan av denna finns träfigurer som återigen föreställer de 4 evangelisterna. Över altartavlan finns texten ECCE AGNVS DEI QVI TOLLET PECATA MUNDI (”Se Guds lamm som borttager världens synder”). På den övre våningen står träfigurer föreställande apostlarna Petrus och Paulus, vilka är försedda med sina traditionella symboler: En nyckel respektive ett svärd. Högst upp på altaruppsatsen står en Kristusfigur.

I taket hänger ett medeltida träkrucifix vars originalfärger dock inte är bevarade. De numera bleka medeltida valvmålningarna som tog skada under 1894 års restaurering återger bland annat olika berättelser ur bibeln. Ett antal helgon finns också avbildade, däribland S:t Lars, S:ta Katarina, S:t Kristoffer och S:ta Barbara.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


KÄLLSTORPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Källstorps kyrka är en kyrkobyggnad i Källstorp på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Källstorps församling i Lunds stift.

Källstorps kyrka är byggd 1858-60 i nygotisk stil efter ritningar av professor Carl Georg Brunius. Byggmästare var C T Ljungberg. Kyrkan som invigdes 1860 ersatte en medeltida kyrka från 1200-talet. Byggnadsmaterialet utgjordes av handslaget rött tegel.

1896 byggdes tornet om efter ritningar av Salomon Sörensen. Det tidigare låga tornet med pyramidformad huv ersattes av ett nytt utfört i maskinslaget tegel .Tornbyggnaden förhöjdes och försågs med trappgavlar och en hög spira krönt av ett kors. Vid samma tid byggdes en ny sakristia.

Interiören med sina kryssvalv är präglad renoveringen 1894-97. Valven är försedda med dekor i form av blomrankor. Vid renoveringen avlägsnades en skärmväggen som skilde långhuset och koret från den tidigare bakomliggande sakristian. Härigenom utökades koret och försågs samtidigt med glasmålningar.

  • Dopfunten från 1200-talet är gjord i sandsten och har formen av en fyrklöver.
  • Glasmålningarna i koret är utförda 1894-97 av Svante Thulin.
  • Predikstol en i nygotik tillkom vid renoveringen 1894-97.
  • Öppen bänkinredning. (Ombyggda 1894-97).
  • Orgelläktare, byggd 1860.
  • Orgel tillkom 1864.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


LILLA BEDDINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Lilla Beddinge kyrka är en kyrkobyggnad i Lilla Beddinge på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Källstorps församling i Lunds stift.

Lilla Beddinge kyrka byggdes 1879-1880 efter ritningar av Helgo Zettervall. Den är sirligt utformad med torn, halvrunt kor och kupol över korsmitten. Den medeltida kyrkan som låg vid gamla begravningsplatsen i byns norra del revs när den nya byggdes.

Från den gamla kyrkan har en dopfunt från 1100-talet bevarats.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se

Foto raderade av misstag. Ska återfotograferas.


LILLA ISIE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Lilla Isie kyrka är en kyrkobyggnad i Västra Torp på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Källstorps församling i Lunds stift. Vid kyrkomuren lär det finnas en sten som spår väder genom att bli våt innan regnet kommer.

Kyrkan är uppförd i vitputsad tegel åren 1857-1858. Samtidigt revs den medeltida kyrkan i Lilla Isie en kilometer mot nordväst. Ritningarna utfördes av fd byggmästaren Magnus Cederholm. Dennes son byggmästaren Johan Cederholm svarade för uppförandet av kyrkobyggnaden. Magnus Cederholm blev under sin tid som byggmästare ofta anlitad av professor Carl Georg Brunius . Påverkad av Brunius arkitektur kommer detta till uttryck i kyrkoexteriörens medeltidsinspirerade dekorativa detaljer. Kyrkan består av ett långhus med en skärmvägg som skiljer koret från den bakomliggande rundformade sakristian. Tornet är försett med spetsgavlar och en spira krönt av en korsglob. Själva kyrkorummet präglas av låga kryssvalv. Kyrkan invigdes den 8 augusti 1858.[1]

  • Altartavlan skänktes 1883. Den är målad av konstprofessorn Mårten Eskil Winge och föreställer Jesus och Marta.
  • Den medeltida dopfunten från den gamla kyrkan, utförd i sandsten, har ett dopfat från 1500-talet.
  • Öppen bänkinredning från 1910.
  • Orgel anskaffades 1881 och ersattes av en ny 1966.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


LILLA SLÅGARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Lilla Slågarps kyrka är en kyrkobyggnad i Lilla Slågarp på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Anderslövs församling i Lunds stift.

Lilla Slågarps kyrka byggdes 1868 och ersatte en romansk stenkyrka. Tornet från 1823 behölls från den gamla kyrkan.

  • En dopfunt i sandsten finns bevarad från 1200-talet.
  • Altaruppsatsen härstammar från 1600-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


MAGLARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Maglarps kyrka är en kyrkobyggnad i Maglarp. Den tillhör Hammarlövs församling i Lunds stift. Maglarps gamla kyrka används återigen istället för Maglarps nya kyrka som invigdes 1909 och revs 2007.

Maglarp kyrka är en av Skånes äldsta tegelkyrkor. Den uppfördes runt 1200. Den ursprungliga kyrkan är mycket välbevarad. Den består av absid, kor och långhus samt ett brett västtorn, samtliga från kyrkans äldsta tid. Kor och absid har mot taket enkla takfriser i kritsten. Absiden har tre små ursprungliga fönsteröppningar, som delvis är rekonstruerade. Kyrkans övriga fönsteröppningar är tillkomna på 1790-talet, några troligtvis som förstoringar av befintliga mindre öppningar. Rester efter den ursprungliga sydportalen och norrportalen i långhuset finns bevarade.

Invändigt har kyrkan kryssvalv som insatts under slutet av 1300-talet. Denna datering ges av de rester efter kalkmålningar som täcker valven. Ursprungligen var kyrkorummet täckt av ett trätak. Det ursprungliga huvudaltaret är bevarat. Förutom detta altare finns rester efter två sidoaltare i långhusets östra gavelmur, den så kallade triumfbågsmuren. 1830 upptogs ett nytt dörrhål genom tornets västra mur. Tidigare kunde man endast komma in i tornrummets bottenvåning från långhuset. Rester efter en dubbel romansk tornbåge som bildat en ursprunglig öppning in mot långhuset finns kvar.

Vid kyrkans restaurering 1970-71 genomfördes en omfattande byggnadsarkeologisk undersökning. Det konstaterades då att före kyrkans uppförande har här funnits en kristen begravningsplats. Tydliga spår efter en träkyrka som föregått tegelkyrkan fanns dock inte men ett golvlager av lera som var brandskadat tyder på en träkyrka.

Inne i tornrummets golv påträffades vid utgrävningen den enda tegelmurade kistan. I kistan låg skelettet efter en man över 60 år. Bredvid tegelkistan återfanns en grav utan kista, innehållande en man, även han av samma ålder. Med stor sannolikhet är detta patronusgravar, det vill säga här finns mannen som en gång uppförde kyrkan och valde västtornet som sitt mausoleum. Dylika västtorn med troliga herremansgravar finns i åtskilliga kyrkor i Skåne. Tegelkistans form antyder en datering strax före 1200.
Byggnadsmaterialet i Söderslätts medeltida kyrkor. Maglarp rödmarkerad strax väster om Trelleborg. Bearbetning Sven Rosborn efter Rikard Holmberg.

Det med kyrkan samtida tornet har troligtvis haft en så kallad emporvåning. Från denna andra våning har det funnits två muröppningar in mot långhuset. Man har menat att dylika emporvåningar varit avsedda för herremannens egen familj där man kunnat visats under gudstjänsten och genom öppningarna ta del av vad som hände nere i kyrkan. I flera emporvåningar har det också funnits ett altare mellan de två muröppningarna. Ett sådant altare är till exempel bevarat i 1100-tals kyrkan i Vä. Numera har dock tvivel framförts över riktigheten i denna herremannastatus. I stället kan tornrummet med sitt altare ha ingått i de liturgiska processioner som ofta hölls i de medeltida kyrkorna.

Vid kyrkors byggande uppfördes absid och kor alltid först. Genom mikroskopanalyser av teglet från Maglarps absid har det visat sig att tegelslagaren för framställning av detta tegel använt sig av chamotte som magringsmedel i leran. Chamotte är krossat tegelflis vilket visar att man fått teglet till Maglarps kyrka från ett större, i bruk varande tegelbruk. Då tegelbyggande var ytterst ovanligt i slutet av 1100-talet är det rimligt att antaga att teglet kommit från den tegelhytta som arbetade med stadskyrkan i grannsocknen Trelleborg. Kartan visar de olika byggnadsmaterialen i de äldsta sydvästskånska kyrkorna. Här ses tydligt att endast ett fåtal tegelkyrkor finns i en grupp utmed sydkusten med Trelleborg i centrum.

1617 rasade kyrkans västtorns västra gavelmur och dödade en man. Samma år återuppbyggdes gaveln.

Kyrkan återinvigdes 1971 efter att ha stått öde sedan Maglarps nya kyrka togs i bruk 1909.

  • Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten, troligtvis från tegelkyrkans äldsta tid omkring 1200. Funtens skål är fyrkantig och i varje hörn är den försedd med ornamentik i form av rundstavar.
  • Dopfatet av mässing är från 1500-talet och har S:t Göran och draken i bottenrelief.
  • Predikstolen är daterad 1568 är därmed en av Skånes äldsta. Över predikstolen hänger en baldakin i trä vilken uppsattes 1668.
  • Johan Ullberg har utfört altaruppsatsen i barockstil 1759. Han har tillverkat ett flertal liknande på Söderslätt, bland annat altaruppsatsen i den närliggande Stora Hammars gamla kyrka. Förutom träsnidare var han också krögare i Hurva i Skåne.
  • Nattvardskalken härstammar från 1603.
  • Kyrkan har kvar ett triumfkrucifix, tillverkat i början av 1400-talet. Detta krucifix tillskrivs den så kallade Törringemästaren som var verksam på Söderslätt.
  • Den så kallade Klockarstolen är från slutet av 1500-talet.
  • Orgeln från 1842 återinvigdes 1974 efter att ha restaurerats av orgelbyggaren Nils Olof Bergh.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


S:T NICOLAI KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Nicolai kyrka är en kyrkobyggnad i centrala Trelleborg. Den är församlingskyrka i Trelleborgs församling i Lunds stift. Kyrkan är vigd åt Sankt Nicolaus, sjömännens helgon.

Ursprungligen stod det en medeltidskyrka på platsen. Riktigt hur gammal kyrkan är vet man inte, men troligen är den till sina äldsta delar uppförd innan Petrikyrkan i Ystad byggdes på 1260-talet. På 1800-talet växte sig församlingen så stor att man fick riva nästan hela kyrkan och bygga en ny. Helgo Zettervall hade gjort ritningarna. Det enda som finns kvar av det gamla är tornet som byggdes 1617. Resten är typiskt för Zettervall med en blandning av nyromansk och nygotisk stil. Mellan år 1881-1883 byggdes den nya kyrkan. Nästan alla gamla inventarier plockades undan, men flera av dem togs fram på 1920-talet.

Altaruppsatsen från 1600-talets mitt är rikt utsirad med nattvardens instiftande som centralmotiv. Nattvardstavlan omges av två vaktande figurer; på högra sidan Johannes Döparen och på vänstra sidan Moses. Den anses tala sitt eget tysta språk om borgerskapets kamp mot den danska kungamaktens beslut att dra in Trelleborgs stadsrättigheter 1619.

I koret finns 24 munkstolar från 1400-talet som används än idag. De tre kyrkklockorna är från 1500-talet.

Dopfunten är i sten och har brukats i åtminstone sex århundraden. I kyrkan finns också flera andra intressanta inventarier så som Ehrenbuschska begravningsvapnet från 1680, Holtska epitafiet och predikstolens evangelistfigurer. Ehrenbusch vilar i ett eget gravkor tillsammans med sin maka och bror samt Trelleborgsprästen Bruzelius och hans familj. Joakim Ehrenbusch från Rydsgård är Trelleborgs eget ”julspöke”.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SIMLINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Simlinge kyrka är en kyrkobyggnad i Simlinge på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Dalköpinge församling i Lunds stift.

Kyrkan tillkom i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Den har korsvalv i koret och tre valvet med långhuset. Kyrktornet uppfördes 1852 och ersatte en tidigare klockstapel.

  • Altartavlan visar den första nattvarden.
  • Predikstolen är från 1623.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SKEGRIE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Skegrie kyrka är en kyrkobyggnad i Skegrie ungefär 8 km nordväst om Trelleborg. Den tillhör Hammarlövs församling i Lunds stift.

Kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet. Det som återstår från 1100-talet är koret och delar av långhuset. 1844 gjordes en omfattande ombyggnad av Carl Georg Brunius då bland annat västtornet tillkom. 1871 ytterligare förändringar.

  • Nattvardskalken är i förgyllt silver och från 1500-talets början.
  • Predikstolen kom till år 1611.
  • Dopfunten är i ek och tillverkad 1661.
  • I kyrkan finns även tennljusstakar från 1600-talets början.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STORA SLÅGARPS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Stora Slågarps kyrka är en kyrkobyggnad i Stora Slågarp på Söderslätt i Skåne. Den tillhör Anderslövs församling i Lunds stift.

Stora Slågarps kyrka är en romansk absidkyrka av sten och tegel som härstammar från 1100-talet. Vid slutet av medeltiden förlängdes kyrkan och fick tak med korsvalv. I koret finns medeltida kalkmålningar i taket. Det spetsiga tornet tillkom 1883. Före tornbygget hade kyrkklockorna sin plats i en klockstapel belägen söder om kyrkan.

  • En dopfunt i sandsten från 1100-talet.
  • Dopfatet i mässing är från början av 1600-talet.
  • Predikstolen från 1776 fanns tidigare i Lilla Slågarps kyrka. Den är rokokoinspirerad och har den originella formen som en spiralräfflad kalk.
  • Triptyk från 1872. De tre fälten pryds av kopierade gestalter av Bertel Thorvaldsens statyer.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se