S:T PETRI KLOSTERKYRKA YSTAD

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankt Petri kyrka eller Klosterkyrkan är en kyrkobyggnad i den nordöstra delen av stadskärnan i Ystad. Den tillhör Ystads församling i Lunds stift. Utanför klostret finns en rosenträdgård och en örtagård.

Kyrkan påbörjades 1267 och utgör en del av det gamla gråbrödraklostret i Ystad. Kyrkan var den södra längan i den kringbyggda klostergården. Det är en för gråbröderna typisk hallkyrka i tegel. Kyrkan var på medeltiden knuten till helgonen Sankt Nicolaus och Sankta Katarina[förtydliga]. På 1300-talet tillkom ett tresidigt ljust kor och kyrkan byggdes ut åt söder. I slutet av 1400-talet uppfördes den pampiga västgaveln och klocktornet.

Vid reformationen kastades munkarna ut 1532. Klostret blev sjukhus, bränneri och magasin medan kyrkan blev vanlig församlingskyrka. År 1600 revs klostrets norra och västra längor och nu finns endast ruiner av dessa kvar. 1908-1912 restaurerades det som återstod av klosterbyggnaderna. Idag används den östra längan av Ystads stadsmuseum. 1967 övertog kommunen klosterkyrkan och lät genomföra en renovering.

Flertalet gamla inventarier finns numera i Lund. Kvar finns dopfunt från 1300-talet och ett 80-tal gravstenar från 1300- till 1700-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


S:TA MARIA KYRKA YSTAD

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad i Ystad och församlingskyrka i Ystads församling.

Kyrkan började byggas runt år 1200. Från början var det förmodligen en romansk basilika med plant tak men omkring 1275 fick mittskeppet spetsbågsvalv varav ett ännu finns kvar. På 1300-talet tillkom Heligkorskapellet i söder, som ursprungligen var sakristia och dopkapell. Det nuvarande koret byggdes på 1400-talet och sidoskeppen förlängdes samtidigt för att bilda koromgången.

Vid en storm 1647 störtade tornet och förstörde kyrkans västra del. Redan 1650 hade ett nytt tvärskepp färdigställts i renässansstil, men det nya tornet blev färdigt först i slutet av 1600-talet. Under ledning av CG Brunius gjordes omfattande förändringar på 1830-talet. Utvändigt fick kyrkan strävpelare och större fönster. Heligkorskapellet och det södra vapenhuset revs på 1840-talet. År 1886 utfördes en omfattande förändring av kyrkans interiör under ledning av stadsarkitekten Peter Boisen. Kyrkan fick nytt golv i cement och de gamla kyrkbänkarna togs bort, tillsammans med mycket av kyrkans utsmyckning.

1923–1924 gjordes ett stort arbete för att återställa kyrkan. Gravstenar och epitafier flyttades tillbaka till sina ursprungliga platser. Även kyrkbänkarna kunde delvis återställas.

Predikstolen är ett av Skånes förnämsta barockarbeten. Den tillkom 1626–1631 och är utförd i kalksten med baldakin i trä. I koromgången finns en målning som skildrar den heliga Dorotea. Altaruppsatsen i barockstil utfördes 1718–1731 av Johan Jerling. Den innehåller två tavlor av Carl Mört, vilka föreställer Jesu dop och den första nattvarden.

I det nuvarande dopkapellet finns det medeltida altarskåpet, tillverkat i målad och förgylld ek på 1400-talet i Tyskland. Där finns även en ljuskrona i gotisk stil från 1300-talet, samt dopfunten i brons, tillverkad i Lübeck 1611.

Varje natt har tornväktaren uppsikt över staden från kyrkans torn. Traditionen startade vid mitten av 1700-talet och är fortfarande levande.

Ystad är den sista ort i Sverige som har bevarat traditionen med tornväktare. Det har alltid varit samma släkt som har tjänstgjort som tornväktare i Ystad. Borgs far Helmer borg var lurblåsare i 30 år, då hans son senare tog över som 15 åring. Tutningarna sker en gång kvart över, två gånger när klockan är halv, tre gånger kvart i och hel fyra gånger varje heltimme. Tutningarna sker i varje väderstreck . Under sommaren blåser de varje kvart mellan 21:15 – 03:00 och under vinterhalvåret mellan 21:15 – 01:00.

Uppdraget som lurblåsaren har är att han ska vaka över staden och meddela medborgarna om någon fara uppstod/uppstår. Förr i tiden när det brann i byn ringde tornväktaren med en klocka utanför fönstret. Om man inte hörde lurblåsaren betydde det oro i byn. Idag har brandmyndigheten ansvar för den delen och lurblåsarens uppdrag är att föra traditionen vidare.

Sedan länge har det funnits nattvakter som vaktar på Ystads gator. Mellan tornväktare och nattvakt fanns det förr i tiden ett visst samarbete. Nattväktarens uppgift var att gå runt på Ystads gator och ropa ut klockslag och vindriktning samtidigt som de höll uppsikt över byn.

En liknande funktion finns fortfarande kvar Krakow. Där spelar en väktare vid vissa klockslag en melodi på trumpet från Mariakyrkans torn.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SJÖRUPS GAMLA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sjörups gamla kyrka är en medeltidskyrka i Sjörup väster om Ystad. Den tillhör Ljunits församling i Lunds stift.

Någon gång mellan 1150 och 1170 uppfördes kyrkan under ledning av Carl stenmästare. Omkring 1270 byggdes kyrktornet och sakristian. På 1800-talet bedömdes kyrkan vara för liten så man byggde en större kyrka Vallösa kyrka. Sjörups gamla kyrka lämnades åt att förfalla. 1932 – 1935 räddades kyrkan från ytterligare förfall. 1969 återinvigdes kyrkan.

Vid ingången till kyrkan finns en runsten från troligen 900-talet kallad Sjörupstenen.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SKÅRBY KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Skårby kyrka är en kyrkobyggnad i Skårby Den tillhör Ljunits församling, tidigare Skårby församling, i Lunds stift.

Kyrkan i Skårby byggdes tidigt under 1100-talet. Den är omnämnd i en donationshandling från 1145. Murverket, portalen från vapenhuset till långhuset och det rakt avslutade koret är ålderdomliga drag.

Vapenhuset och det kraftiga tornet med trappgavlar tillkom under senmedeltiden. På 1700-talet tillkom den så kallade nykyrkan norr om långhuset. I koret finns medeltida valvmålningar i naiv stil.

När baron Jules Stiernblad på Marsvinsholms slott 1863 ville ersätta kyrkorna i Balkåkra, Snårestad och Skårby med den nya Marsvinsholms kyrka protesterade bönderna i Skårby. De övertog själv underhållet av sin kyrka och på grund av detta finns den ännu kvar idag.

  • I kyrkogårdsmurens yttersida norr om kyrkan finns en runsten: Skårbystenen 2.
  • Kyrkan har en välbevarad gammal inredning. I den bakre delen finns en läktare från 1600-talet.
  • Altaruppsatsen är gjord av Matthias Stenberg från Ystad 1734 och predikstolen dateras till 1742.
  • Vid ingången till nykyrkan finns en kyrkotagningsstol. Enligt seden skulle en kvinna sex veckor efter förlossningen mottagas i kyrkan i en ceremoni.
  • Tidigare fanns ett lektorie infogat i läktaren för att hålla uppe krucifixet i triumfbågen framför koret. Lektoriet är daterat till 1485-86 och är det enda kända i Sverige. Det är numera uppställt på Historiska museet i Lund.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SNÅRESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Snårestads kyrka är en kyrkobyggnad i Snårestad. Kyrkan tillhör Ljunits församling i Lunds stift och är belägen på en höjd i anslutning till Snårestad. Kyrkan inhägnas delvis av häck och kallmur. Kyrkan var församlingskyrka i Snårestads församling till år 2002.

Ursprungligen fanns på platsen en kyrka från 1200-talet. Kyrkan övergavs på 1860-talet och kom att bli en kyrkoruin. Man började till och med att riva kyrkan, något som avbröts. I kyrkan fanns kalkmålningar som gav Snårestadsmästaren dennes anonymnamn. Målningarna har försvunnit, men finns bevarade som avbildningar av Nils Månsson Mandelgren.

1908 startades en syförening i byn för att samla in pengar till byggandet av en ny klockstapel. Efter ett tag kom föreningen igång och samlade in ordentligt med pengar från flera håll. 1922 hade det kommit in så mycket pengar i föreningen att man istället ville bygga en ny kyrka. 1924 inleddes byggandet efter ritningar av Theodor Wåhlin. Den nya kyrkan kunde invigas andra advent 1925. Vid invigningen närvarade kyrkoherden Otto Centervall och biskopen Edvard Magnus Rodhe.

Väggarna vid altaret har målningar utförda av Karl Reinhold Dahlqvist.

Dopfunten kommer från den gamla kyrkan och dateras till 1100-talet. I dopfunten finns en skål av mässing som skänktes 1931.

Öster om kyrkan finns en hög. Antingen är högen rester av en gammal befästning eller så rör det sig om en ättehög. Vissa källor säger att en man vid namn ”Sigurd Snåren Sven” ligger begravd där och att denne ska ha givit socknen Snårestad sitt namn. Enligt gamla sägner bor det troll i högen. I högen har flera arkeologiska fynd gjorts. Från högen har man utsikt över både byn och landskapet, och man kan se Marsvinsholms kyrka på avstånd.

På högen har det förr i tiden stått en klockstapel. I och med byggandet av Marsvinsholms kyrka flyttades klockorna dit. Detta upprörde Snårestadsborna eftersom det i beslutet från 1787 om att patronatsrätten togs över av Marsvinsholms ägare stod att kyrkogårdarna och tillhörande saker skulle lämna orörda. När klockorna skulle hämtas sägs det att församlingsborna försökte hindra flytten, men misslyckades.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STORA HERRESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Stora Herrestads kyrka är en kyrkobyggnad i Stora Herrestad. Den tillhör Stora Köpinge församling, tidigare Stora Herrestads församling, i Lunds stift.

Kyrkan byggdes under första hälften av 1100-talet i romansk stil med långhus och smalare kor. Det breda tornet byggdes något senare. Man har hittat spår av kalkmålningar som man tillskriver Snårestadsmästaren.

Dopfunten är huggen i sandsten under början av 1200-talet. Den har en palmettbård på cuppan. Altaruppsats och predikstol är från början av 1600-talet.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


STORA KÖPINGE KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Stora Köpinge kyrka är en kyrkobyggnad i Stora Köpinge. Den tillhör Stora Köpinge församling i Lunds stift.

Kyrkan har ursprung i 1100-talet, men byggdes även ut under 1200-talet. Tornet är byggt 1860. Inne i kyrkan finns kalkmålningar från 1300-talet, vilka tillskrivs Snårestadsmästaren.

Bland inventarierna finns en uppsats med baldakin från ungefär 1610, en predikstol från 1597 och en romansk dopfunt.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


SÖVESTADS KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Sövestads kyrka är en kyrkobyggnad i Sövestad. Den tillhör Sövestadsbygdens församling i Lunds stift.

Kyrkan har kor och absid i öster från 1100-talet. På 1400-talet tillkom västpartiet, tegelvalven och tornet.

Altartavlan är utförd i kalksten och vit alabaster. Den donerades 1626 av Otto Marsvin och Mette Brahe på Krageholms slott.

Krucifixet, predikstolen från 1729 och korets fonddekoration med draperi och änglar är utförda av Johan Jerling. Han arbetade på uppdrag av Christina Piper, ägare till Krageholms slott och kyrkans patronus.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VALLEBERGA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Valleberga kyrka är en kyrkobyggnad i Valleberga. Den tillhör Löderups församling i Lunds stift.

Kyrkan är känd för att vara Skånes enda kvarvarande rundkyrka, även om det förut funnits en inbyggd i ringmuren kring Helsingborgs slott. Dessutom finns en kastal och en stor tillbyggnad som får själva rundkyrkan att verka mer som ett bihang till tillbyggnaden. Kyrkan har kyrkogård och inhägnas av ett järnstaket.

Kyrkan byggdes av kalksten i mitten av 1100-talet. Det är oklart om den runda formen är den ursprungliga eller om kyrkan påbörjats som en korskyrka och sedan byggts om till rundkyrka. På 1100-talet verkade den danske biskopen Eskil i Lund. Som varande påvens man landsförvisades han, men efter en försoning med danske kungen Valdemar 1170 byggdes kyrkan i Vä. En teori är att Eskil kan ha legat bakom även byggandet av Valleberga kyrka.

Man har tidigare ansett att rundkyrkorna har byggts som försvarskyrkor, men en senare uppfattning är att övervåningarna främst har tjänat som magasin.[1]

1343 byggdes rundkyrkan om så att den på insidan mer liknade en korskyrka än en rundkyrka. Bland annat välvdes den och försågs med murklackar. Varför kyrkan reparerades då är okänt.

Kalkmålningarna i kyrkan är från 1400-talet.

1791 byggdes kyrkan ut ytterligare och försågs med tre korsarmar så att själva rundkyrkan knappt syntes över huvud taget. Dessa hade ritats av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Genom denna ombyggnad fick även exteriören formen av en korskyrka.

Under 1890-talet väcktes tanken på att bygga en ny kyrka. Anledningen var inte att kyrkan var för liten, utan att kyrkorummet inte lämpade sig riktigt för gudstjänster. Flera av besökarna kunde exempelvis inte se prästen. Theodor Wåhlin kom i kontakt med Vallebergas kyrkoherde, Carl von Sydow, och man började diskutera den nya kyrkan. År 1900 accepterade kyrkoherden ett av förslagen. Det innebär att både ”rundkyrkan”, tillbyggnaderna och kastalen skulle rivas och ersättas av en ny tegelkyrka i gotisk stil. Detta tilläts dock inte av Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademin. De föreslog bland annat att rundkyrkan skulle behållas som gravkapell och att en ny kyrka kunde byggas vid sidan om. Ett annat förslag var att rundkyrkan skulle byggas ut. Kyrkstämman gick dock inte med på detta, utan ville fortfarande riva allt och bygga en ny kyrka.

Sedermera upptäckte Theodor Wåhlin resterna av den gamla rundkyrkan, som han ville bevara. Det dröjde ett tag innan man kom överens, men 1905 hade han ritningarna till en tillbyggnad av kyrkan klara. De accepterades av både Vitterhetsakademien och kyrkostämman. Byggmästaren kunde påbörja sitt arbete 1908.

Wåhlins förslag innebar att de tillbyggda korsarmarna från 1791 revs och att rundkyrkan därmed återställdes. Dessutom byggdes kyrkan ut rejält i väster med ett stort långhus i jugendstil och ett högt sidoställt torn. Den nya kyrkan fick dessutom en ny orgel, helt nya bänkar och omgjutna klockor.

Bygget blev lite försenat, men den 12 juni 1910 kunde kyrkan återinvigas.

Den senaste renoveringen avslutades år 2004 och kyrkan kunde återinvigas den 9 maj 2004. Då gjordes en del mindre om- och tillbyggnader, värme- och elsystemen byttes, kalkmålningar konserverades och en ny klockringningsapparatur installerades. Kyrkklockorna är programmerade att ringa tio minuter före solnedgången på lördagarna, men i slutet av maj samma år inträffade ett tekniskt fel och klockorna ringde oavbrutet. Första gången kunde kyrkvaktmästaren stanna klockorna omgående, men andra gången ringde de oavbrutet i ungefär två timmar. Den på interiörbilden synliga mattan mellan bänkraderna borttogs den 14 november 2006 och stengolvet är därigenom åter synligt.

  • Predikstolen tillverkades år 1619 av en okänd mästare. Det är försett med Kristian IV:s namnchiffer
  • Dopfunten härstammar från 1160-talet och har skulpterats av Trydemästaren, även kallad Majestatis. Den visar scener ur en legend om apostlarna Petrus och Paulus.
  • Altarskåpet dateras till början av 1500-talet. Den centrala delen i skåpet är skulpturer av Petrus och Paulus och i skåpsluckorna finns de tolv apostlarna (Petrus och Paulus förekommer två gånger i skåpet). Petrus och Paulus hade tidigare fristående placeringar.
  • En tidigare altartavla hänger numera över den dörr som leder till tornkammaren, men hade tidigare sin plats på högaltaret. Den är tillverkades 1742 av Mathias Stenberg.
    Kastalen
  • Valleberga kyrkas klocktorn är en senmedeltida kastal och kan ha varit en del av en mur runt kyrkan.

På golvet i kastalen ligger tre avlånga gravstenar som huggits i kalksten från Komstad. De stod tidigare på kyrkogården. En av dessa gravstenar visar en stående man som gör en välsignande gest, en sten visar bara ett kors. Dessa har huggits av Trydemästaren som även huggit dopfunten som står i kyrkan. I kastalen finns också en halvfärdig runsten och rester av kalkstenspelare.

I kastalen finns också två så kallade svickelstenar som tidigare ingått i byggnadskonstruktionen, troligen omfattningarna till portalerna. Den vänstra svickelstenen på bilden påträffades enligt kyrkans stencil 1956 tillsammans med en liknande sten under det nuvarande golvet i rundkyrkan. Under renoveringsarbetet 1908 påträffades den högra svickelstenen som var prydd med en gestalt i helfigur. Stenen låg som fyllnadsmaterial i den södra korsarmen. Enligt kyrkans stencil skrev Hugo Frölén om stenen:

Att den skall föreställa en gud, synes mig troligt av de två fingrar, som bjudande utsträckes till välsignelse eller varning mot en i det motsvarande hörnfältet stående figur.

Denna sten påträffades också mycket riktigt – som golvfyllning – under arbetet 1956.

När den nya kyrkan byggdes ville församlingen riva kastalen, men det accepterades inte av myndigheterna i Stockholm. Församlingen fortsatte att arbeta för en rivning av kastalen, men till slut bestämde riksantikvarien att kastalen skulle behållas. Därför står den kvar, än i dag.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


VALLÖSA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Vallösa kyrka är en kyrkobyggnad i Vallösa by. Den tillhör Ljunits församling i Lunds stift.

Vallösa kyrka byggdes 1882, då den medeltida kyrkan i Sjörup blivit för liten. Den är byggd i gråsten med vita putsfält. Stilen är både romansk och gotisk. Kyrkan var från början en korskyrka, men sedan befolkningsunderlaget minskat gjordes 1962 den södra korsarmen om till sakristia och den norra blev bårhus.

Kyrkan har en predikstol i slottsbarock som ursprungligen kommer från Borsöe kapell vid Marsvinsholms slott. Den är snidad omkring 1630 av en skulptör, förmodligen tysk, som enbart är känd genom initialerna A S.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se


ÖJA KYRKA

Hitta till kyrkan: Klicka här.

Öja kyrka är en kyrkobyggnad i Öja, norr om Ystad. Den tillhör Stora Köpinge församling i Lunds stift. Den har alltsedan kristendomens införande varit sockenkyrka inom Öja socken.

Öja kyrka byggdes 1895 och ersatte då en tidigare medeltida kyrka. Under 2008 renoverades kyrkan då man bland annat lade ett nytt skiffertak.

Kyrkans inventarier är överflyttade från den gamla kyrkan. Dopfunten är från 1100-talet och predikstolen från 1600-talet. Den lilla kyrkklockan göts 1498 och den stora 1599.

Upplysningarna hämtade från Wikipedia.se